Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Biblioteksnotiser
- Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LITTERATUR
B. Teologi, kyrkohistoria och allmän religionskunskap.
Jfr nedan arbetena om Beck, Hus och Rosenius på J.
Ahlberg, Adolf. Jesu bergspredikan och vår tid. Några synpunkter. Diak.
1916. 24 s. 0:25.
Förf. framhåller vikten av att man, då det gäller att fatta bergspredikans betydelse för oss
och vår tid, undviker all falsk generalisering och ser varje Jesu utsaga i dess sammanhang och
mot bakgrunden av den situation, i vilken den uttalats. Beträffande det aktuella problemet
kristendomen och kriget hävdar förf., att deltagande i krig kan vara ett kärlekens offer åt land
och folk och en gärd åt rättens och rättfärdighetens krav. Srn.
Björkquist, Manfred. En bok om själfständighet. Svensk ungdom
tillägnad. Nbl. 1916. 103 s. (Sv. kristl. studentrör. skriftser. 55.) 1:75.
Boken, som huvudsakligen är byggd på tankar ur ungdomsföredrag, som förf. hållit på
skilda orter, innehåller stränga ord mot strävan efter »frigjordhet» och uppfordrar till verklig
självständighet. I uppsatsen Yrkessammanslutningar i folkuppfostrans tjänst framhåller förf.,
att yrkessammanslutningarna äga förutsättningar att bli organ för folkets självuppfostran. Srn.
Deussen, Paul. Bibelns filosofi. Övs. [fr. ty,] av August Carr. H. G.
1916. 309 s. 4:—.
D:s arbete har sitt förnämsta värde däri att det visar oss huru en filosof, fostrad i Kants
och Schopenhauers skola och till sin livsåskådning bestämd av dem, uppfattar det väsentliga i
kristendomen. Kristendomens eviga kärna utgöres enligt D. av sanningen om ait människan,
som till sin natur är bunden i sin vilja, dock behärskas av ett absolut krav på att i förnekelse
av sig själv göra det goda för dess egen skull, utan tanke på lön efter förtjänst, men att hon
ej på annat sätt kan bliva fri och god, än att hon födes på nytt, i det att det gudomliga jaget
i henne vinner seger över det lägre, naturliga jaget. — Det är värdefullt att av en kritisk
filosof få dessa drag i den historiska kristendomen understrukna såsom eviga sanningar. En
svaghet i hans arbete är emellertid undertryckandet av andra väsentliga sidor i kristendomen,
utan vilka kristendom icke är kristendom, så ock ett överskattande av de rent rationella
synpunkterna på bekostnad av de irrationellt historiska, psykologiska och metafysiska. Härtill
komma ock åtskilliga störande fel och oegentligheter som, åtminstone delvis, antagligen äro att
skriva på översättarens konto. J. Lblm.
Gordon, Ph. Judarnas högtider i hemmet och synagogan. Israelsmiss.,
Sthm 1910. 131 s. Ill. 1:25.
Förf., född jude, nu kristen och som missionär verksam bland sina landsmän, vill lämna
en skildring av hur det tillgår vid judarnas högtidsfirande. Visserligen finnas i Gamla testamentet
föreskrifter om firandet av de flesta av dessa högtider, men, som förf. anmärker, de
firas mindre efter bibliska föreskrifter än efter de skriftlärdes stadgar. Dessutom finnas
åtskilliga, icke oviktiga högtider, om vilka G. T. av tidsskäl intet vet. Boken ger god upplysning
om judarnas för flertalet så gott som okända liv i hem och synagoga. Den meddelar även
åtskilliga utdrag ur den i vetenskapligt avseende viktiga medeltida synagogala poesin. Det
behöver knappt sägas, att förf. ser på sitt folks högtider med kristna ögon. H. S—r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:10:35 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1917/0282.html
