Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Haddon, Alfred C. Magi och fetischism. Övs. [fr. eng.] av Gunhild Lugn,
f. Henschen. Lb. 1916. 96 s. Litt. 1:50.
Förf., en berömd religionshistoriker, behandlar, delvis på grund av egna forskningar bland
infödingarna vid Torres-sundet, två för kännedomen om primitiv religion så viktiga företeelser
som magi och fetischism. Särskilt bör den noggranna och dock lättlästa framställningen av
magins väsen och arter kunna tilldraga sig uppmärksamhet. Bruk och sedvänjor, som, ehuru
dömda att försvinna, än i dag fortleva ibland oss, sättas här i det sammanhang, dit de
rätteligen höra. H. S—r.
C. Filosofi.
Lilius, Albert. Skolålderns själsliv. Schildt, Borgå 1916. 252 s. Litt.
(Skr. utg. av Åbo akademi-kommitté 4.) 4:—.
Boken är skriven på grundval av både mångårigt omedelbart studium av barn (L. är
inspektör för de svenskspråkiga folkskolorna i Helsingfors) och den vetenskapliga forskningens,
särskilt den experimentella psykologiens resultat. Den ger ett synnerligen rikhaltigt och
kritiskt granskat material. Framställningen är enkel och överskådlig utan att därför vara
läroboksmässig. Som handbok i den vetenskapliga psykologien om barns själsliv i olika åldrar
torde arbetet vara det bästa som föreligger på svenska. Vid varje kapitel har L. en kort
översikt av litteraturen över de särskilda problem han behandlat. M. J.
D. Uppfostran och undervisningsväsen.
Helger, Nils. Arbetarna och folkskolan. Tiden 1916. 30 s. 0:25.
En enkel, lättläst liten skrift om några aktuella folkskolefrågor, särskilt spörsmålen om
landsbygdsskolans lämpligaste anordning och fortsättningsskolans omorganisation. Ehuru de
behandlade frågorna ses ur socialdemokratisk synvinkel, är arbetet lugnt och objektivt hållet
och genomstrålas av en övertygelsens värme, som gör läsningen dubbelt nöjsam. L. L.
Svedelius, Carl. Realskoleexamen och vår senaste läroverksreform. Nst.
1916. 85 s. (Skr. utg. av Pedagog. sällsk. i Sthm.) 1:50.
Kritiken mot det lärdomsprov, som heter realskoleexamen, har vorit skoningslös och
någorlunda enstämmig. Desto mera måste man beundra modet hos den, som här vågat framträda
som apologet. Det skall medgivas, att rektor Svedelius gör sitt bästa för att parera de
skarpaste huggen. Ingen lär heller bestrida hans stora erfarenhet i frågan. Naturligtvis har även
han åtskilligt att anmärka — fordringarna äro på sina håll alltför beskedliga, examensprestationen
är ofta klen o. s. v. —, men på det hela taget finner han stenkastningen obefogad.
Detta är väl ända en väl stark optimism. I ett måste man emellertid ge författaren rätt:
»Det är ännu alldeles för tidigt att komma med nya skolexperiment, som på ett mera
allvarligt sätt ingripa i den sjätte klassens nuvarande organisation.» Säkerligen skulle
realskoleexamen få ett bättre rykte, om kraven på abiturienterna skärptes och deras mått av kunskaper
genom censorer eller på annat sätt kontrollerades.
Rikligt statistiskt material ger framställningen en prägel av grundlighet. Dock torde ett
och annat kunna anmärkas mot förf:s statistiska metod. Att t. ex. utan vidare jämföra
kuggningsprocenten i realskole- och studentexamen vid läroverken och ur en sådan parallell
söka belägg för den förras allvarsamhet är oegentligt, då examinandernas kvalitet är så olika. H. W.
Österberg, O. Teckenspråket. Med rikt illustrerad ordbok över det av
Sveriges dövstumma använda åtbördsspråket. P. Alfr. Persson, Uppsala 1916.
102 s. Ill. 2:25.
Förf., som själv är dövstum, lämnar genom mycket åskådliga bilder goda anvisningar om
de naturliga såväl som de konventionella tecken, som av Sveriges dövstumma användas i deras
åtbördsspråk, och giver därigenom en god hjälp åt den, som redan på förhand har en viss
kännedom om detta språk. I den ordbeskrivning, som åtföljer bilderna, märker man dock ibland
något av den svårighet att med ord fullt klart uttrycka sig, som brukar i någon mån åtfölja
dövstumheten även när det gäller intelligenta och »oegentligt» dövstumma. L. T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:10:35 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1917/0283.html
