Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I. Historia.
Jfr nedan arbetena om Dasjkova, Ehrensvärd, Lewin, Tersmeden och
Wachtmeister på J.
Edler, P[er] J[önsson]. Om börd och befordran under frihetstiden. A. V. C.
1915. 26 + 261 s. Litt. 5:—.
Behandlar ett spörsmål, som under frihetstiden var alldeles särskilt brännande. Den
politiska utvecklingen under frihetstiden ledde slutligen till en stark ståndsstrid, där de ofrälse
stånden sökte beröva adeln dess privilegier; ett av de viktigaste av dessa var uteslutanderätten
till de högre ämbetena. Försöket att vid frihetstidens början åstadkomma en uppdelning av
ämbetena mellan frälse och ofrälse strandade 1723. Efter reduktionen var bevarandet av
ämbetena i adelns hand nödvändigt för detta stånd, om det skulle kunna upprätthålla sin gamla
ställning som det förnämsta politiska ståndet. E. ger en klar framställning av utvecklingen av
bestämmelserna om befordringsväsendet och riksdagarnas ständiga ingripande genom
rekommendationer, genom upptagande av besvär. Principen om allas lika rätt till ämbetena har redan
brutit igenom, innan frågan fick större praktisk betydelse vid frihetstidens slut. Utvecklingen
härutinnan utgör liksom över huvud den mäktiga ställning, som de ofrälse stånden intogo vid
samma tid, ett tecken på den sociala förvandling man stod inför. E. N—nn.
Forsstrand, C[arl]. Skeppsbroadeln. Minnen och anteckningar från Gustaf
III:s Stockholm. H. G. 1916. 160 s. Ill., portr. 4:—.
En serie av skildringar ur stockholmska köpmanssläkters liv under denna period. De
släkter som huvudsakligen behandlas äro Hebbe, Arfwedson, Küsel, Wallendorff och Grill.
Genom sin i föregående arbeten ådagalagda kännedom om hela den gustavianska miljön förmår
förf. att ge sina föremål liv och åskådlighet. De gamla köpmansmagnaterna, deras
familjeförhållanden och det liv som levdes i husen vid Skeppsbron få sin belysning. Däremot får läsaren
knappast någon verklig föreställning om affärerna och deras utsträckning, ett förhållande som
så mycket mera synes som en brist, då flera av de behandlade firmorna delvis torde idkat ett
slags bankirrörelse, i stor utsträckning varit förläggare till bruksföretag. Vissa familjer, särskilt
Grillsläkten, visade även stora andliga intressen. Det lättlästa arbetet är rikt illustrerat. E. N—nn.
Lagerroth, Fredrik. Frihetstidens författning. En studie i den svenska
konstitutionalismens historia. A. B. 1915. 735 s. 15:—.
Fredrik Lagerroth har här givit en framställning av den svenska frihetstidsparlamentarismen
och dess förutsättningar i äldre svensk historia. I den svenska adeln ser han det politiska
ståndet framför andra, och i den motsats mellan konungamakt och folkmakt, som för honom
är genomgående i hela den svenska historien, har adeln ända sedan Magnus Erikssons tid stått
som försvarare av folkfriheten, riksenheten, statsorganisationen. Förf:s åskådning, som är fullt
konsekvent genomförd, innebär givetvis ett sätt att se den svenska utvecklingen. Den synes
dock vila på en viss felsyn av den svenska kungamakten, som ej mer än under den
karolinska tiden var enväldig, vilken ställning till en början var av en mera tillfällig karaktär och
aldrig blev teoretiskt fastslagen. Framställningen av frihetstidsförfattningens samband med den
svenska utvecklingen före enväldet är av stort intresse liksom ett av arbetets mest betydande
partier. Bland de många specialfrågor, som behandlas, är utredningen av striden om den s. k.
principalatsfrågan betydelsefull, i synnerhet som den i sig innebär hela representationsproblemet,
då striden stod om frågan om riksdagsmans självständighet i förhållande till valmännen.
I fråga om frihetstidsförfattningens utvecklingsmöjligheter och om 1772 års statsvälvnings
nödvändighet eller ej ställer sig förf. på den ståndpunkten, att författningen hade verklig livskraft
och att statsvälvningen ej ens var motiverad av utrikespolitiska faktorer. Arbetet är
synnerligen självständigt och intresseväckande, även om de försök till omvärderingar och den
problemställning, som valts, inför fortsatt forskning ej skulle visa sig vara bestående. E. N—nn.
Säve, Teofron. Sveriges deltagande i sjuåriga kriget, åren 1757—1762.
Beij. 1915. 587 s. Ill., portr., kart., litt. 10:—.
I »Sveriges deltagande i sjuåriga kriget, åren 1757—1762» har lektor Teofron Säve givit
en på omfattande källstudier grundad framställning av Sveriges deltagande i denna stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:10:35 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1917/0292.html
