Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allmänna europeiska kris — pommerska kriget brukar det oftast ur svensk synpunkt kallas, i
ett par inledande kapitel skildras klart det allmänna utrikespolitiska läget och hur Sverige drogs
in i kriget av längtan att söka återvinna den del av Pommern, som vi förlorat i 1720 års fred.
Härens bristande övning och dåliga utrustning och omöjligheten att senare fullt råda bot
härför bidrogo till att den svenska armén ej kom att kunna göra de insatser som varit möjliga.
Några större slag förekomma ej men vid t. ex. träffningarna vid Neuensund och Neu Kalen,
vid sjöstriden i Stettiner Haff, intagandet av Malehin visade trupperna goda militäregenskaper.
Det ständiga ombytet av överbefälhavare verkade även hindrande. Av dessa var
Ungern-Sternberg för gammal och obeslutsam, G. D. Hamilton alldeles för osjälvständig,
Lantingshausen en betydande personlighet men ingen härförare. Augustin Ehrensvärds begåvning var
den betydande fortifikationsofficerens och organisatorns men ej strategens. Arbetet är icke
minst genom sin populära stil lätt tillgängligt. E. N—nn.
Valentin, Hugo. Frihetstidens riddarhus. Några bidrag till dess
karakteristik. H. G. 1915. 303 s. Portr., litt. 5:75.
En framställning av adelns ställning och organisation vid frihetstidens riksdagar. Ur olika
synpunkter behandlar förf. sitt ämne. Motsatsen mellan olika grupper inom adeln, den äldre
och yngre adeln, understrykes väl starkt, En intressant framställning lämnas av olika förslag
till en representationsreform av adeln medelst genomförande av val även till riddarhuset. I
adelns av sociala skäl betingade strävan att avgränsa ståndet genom vägran att introducera nya
ätter ser förf. en av orsakerna till de ofrälse ståndens bitterhet mot adeln, som fick sitt uttryck
i den häftiga ståndsstriden mot frihetstidens slut. Huru utvecklingen under frihetstiden
tenderade mot ett raserande av ståndsprivilegierna och huru ur ståndsorganisationen klassamhället
växte fram, framhålles även av förf. E. N—nn.
Vägledande förteckning vid person- och släktforskning i landsarkivet i Lund
[utg. av Lauritz Weibull]. Landsarkivet, Lund 1916. 92 s. 3:—.
För att möjliggöra lättare översikt över arkivens innehåll ha under senare tider
arkivförteckningar och redogörelser för olika samlingar tryckts i ej obetydlig grad. Landsarkiven med
deras stora serier av kyrkoböcker, mantalslängder, bouppteckningar m. m. anlitas allt mera för
personhistoriska forskningar. Ovanstående arbete av landsarkivarien Lauritz Weibull lämnar
dels en redogörelse för de olika kyrkoarkiven, varvid uppgifter meddelas om de olika serierna
och de år de omfatta, dels liknande uppgifter för härad och städer rörande mantalslängder,
mantalsuppgifter, bouppteckningar, borgarmatriklar. Förteckningen, som är synnerligen
överskådligt uppställd, bör vara till största nytta för alla, som av en eller annan anledning vilja
forska i landsarkivet i Lund. E. N—nn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
