Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Geijer, Bengt Gustaf d. ä. Dahlgren, Lotten. Patron Carl. Några
anteckningar om Bengt Gustaf Geijer d. ä. och hans söner. W. & W. 1916.
122 s. Ill., portr. 3:—.
B. G. G. var grundläggaren av de stora Uddeholmsverken i Värmland. Boken ger i sin
förra del en serie skisser av honom och hans barnakrets, huvudsakligen på grundval av sonen
Carls (f. 1726, d. 1813) dagboksanteckningar, supplerade med upplysningar från de memoarer,
som den näst yngste brodern Emanuel, adlad af Geijerstam, efterlämnat. I senare delen är
det Patron Carl, som själv »har ordet», i direkt citat eller referat. — Uddeholms verken och
deras ägare ha ju förut sin historik i J. A. Almquists stora och värdefulla arbete (Grkat. Kcp)
och därutöver ge föreliggande anteckningar föga nytt. Carl hade ej fått på sin lott mycket av
släktbegåvningen och stod utanför förvaltningen av de vidsträckta bruksegendomarna. Han blev
ett original, som roar till stor del genom otympligheten i sina författarförsök. Det är också
interiörerna från det värmländska herrgårdslivet, som skänka boken dess huvudsakliga
intresse. Släktens berömdaste medlem, Erik Gustaf G., sonson till den näst äldste bland
bröderna, endast skymtar mot slutet. B. M.
Hus, Johannes. Lechler, Gotthard Viktor. Johannes Hus. 1415 —1915.
En livsbild ur reformationens förhistoria. Övs. Lb. 1915. 118 s. 1:—.
Bland den år 1888 avlidne tyske kyrkohistorikern Lechlers efterlämnade papper fanns en
till utgivning färdig levnadsteckning över Hus, den som här föreligger i svensk översättning.
Lechler var en märkesman på Wiclif- och Hus-forskningens område. På grund av Luthers
uppfattning har den evangeliska kyrkan alltid varmt intresserat sig för Hus och räknat honom
såsom en av reformationens förelöpare. Forskningen efter Lechlers tid — man erinre sig
Albert Haucks nyligen utgivna teckning av Hus’ personlighet — har fäst uppmärksamheten på
det motsägelsefulla i Hus’ person, på hans slaviska, antityska agitation m. m. och därigenom i
viss mån modifierat den hittillsvarande uppfattningen. E. M. R.
Högquist, Emilie. Lindwall, Lilly. Emilie Högquist. Utkast till en
biografi. Å. & Å. 1916. 294 s. Ill., port., litt. 5:50.
E. H:s liv har hittills mest varit känt genom mer eller mindre legendariska skildringar.
Föreliggande arbete vill ge en sann eller åtminstone sannolik bild därav; det bringar också
åtskilligt nytt både tryckt och otryckt material, som bjudes i en lättläst form, ehuru naturligtvis
de långa rollförteckningarna ibland verka litet tröttande. I enlighet med det populära syftet
med boken tecknas de dåtida teatrarna relativt utförligt; landsortsteatrarna äro ju alltid ett
kulturhistoriskt intressant område. Med lätt hand vidröras de förhållanden, som givit E. H
binamnet Nordens Aspasia. B. M.
Lewin, Gustaf. Lewin, Eva. En gustaviansk sjöofficer. Kapten Gustaf
Lewins märkliga lefnadsöden skildrade efter hans memoarer. H. G. 1916. 210 s.
Ill., portr., kart. 4:50.
Kapten L. nedskrev på ålderdomen sina minnen, och på grundval av dessa har föreliggande
arb. skrivits. Släkten L., en judisk familj, inkom till Sverige 1751. Adolf Ludvig L. lyckades
såsom möbelfabrikör och genom fastighetsspekulationer förvärva en förmögenhet, som till sist
placerades i jordegendom på Muskö. Av hans söner valde en mot faderns vilja sjöofficerskallet.
För att få utbildning såsom sjöman måste han liksom sina samtida göra tjänst på handelsfartyg,
enär större sjöexpeditioner med flottans fartyg ej förekommo. Undantag härifrån betecknade
konvojfärderna under det stora engelsk-franska sjökriget 1780—1782. L. fick företaga en dylik
färd till Medelhavet 1780. De äventyr han därunder var utsatt för, konvojen blev angripen av
kapare, skildras åskådligt. I en fransk firmas tjänst for han 1785—1788 med slavtransport från
Guineakusten till San Domingo. Skildringen av slavhandeln är synnerligen målande. Klart
framhålles, huru negrerna behandlades väl både på transportfartyget och i plantagerna på San
Domingo. L. har dock blicken fullt öppen för de ohyggliga sidorna av slaveriet, ser det som
inslag uteslutande av vinningslystnad, och klandrar skarpt tyranniet. I ryska kriget deltog L.
1789 och 1790, var med om både Viborgska gatloppet och segern vid Svensksund. Hans
skildring härav innehåller näppeligen några nya moment. Efter avsked från flottan 1793 sökte
L. sin lycka som jordbrukare, en verksamhet som ej passade honom. Utgivaren meddelar
stundom egendomliga uppgifter. Få sidan 63 talas t. ex. om 1780 års riksdag. Reflexionerna
om Gustaf III:s utrikespolitik vittna ej om någon djupare historisk uppfattning. E. N.—nn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
