Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Poseidonios. Kudberg, Gunnar. Poseidonios från Apiameia. Bidrag till
en karaktäristik. Nst. 1916. 53 s. Portr. (Sv. humanist. förb. skr. 27.) 1:—.
Poseidonios, vars verksamhet faller under första hälften av det första århundradet f. Kr.,
har haft den största betydelse för den senare antikens andliga liv. Föreliggande skrift
behandlar endast i förbigående den viktigaste sidan av hans verksamhet, hans filosofi, och
uppehåller sig huvudsakligen vid hans etnografiska skrifter, i vilka hans vetenskapliga begåvning
starkast framträder, och vid hans betydelse som filolog, stilist och språkkonstnär. M. P. N.
Rosen, Erwin [pseud. f. Erwin Carlé]. I franska främlingslegionen.
Minnen och intryck. Övs. [fr. ty.] av Sten Granlund. 2 uppl. W. & W. 1916.
276 s. 3:75.
»Det var en gång en man, som fann lyckan i unga år, men efter ett vilt liv. Sedan kom
han tillbaka till den tyska hemorten och blev tysk journalist, redaktör, skriftställare, till dess
en viss framgång och en viss bofasthet kom och — lyckan. Men skriftställaren förstod ej
hålla fast sin lycka, och den brast i spillror. Han visste, vad han förlorat — han smög sig
bort från Hamburg i slö hopplöshet och ville försvinna, ville ta sitt liv. Då svallade i en
förtvivlad stund äventyrsblodet upp i honom, längtan efter det vildaste liv, som gavs — i vilket
han kunde finna glömska.» Så har den för svensk läsekrets välkände författaren till
»odåge-böcker» från Amerika, beskrivit, huru han drevs till det förtvivlade beslutet att bli legionär.
Hans minnen kunna icke refereras; de skola läsas, och de förfela näppeligen att göra ett djupt
intryck, ty briljant och gripande är den i uteslutande mörka färger hållna skildringen. »Jag
glömde alla förhoppningar, all äregirighet, all personlighet, arbetade och marscherade, sov och
åt, gjorde vad mig anbefalldes, stönade, när strapatserna blevo för stora för mina krafter, svor,
när man behandlade mig illa. — — En femhundra år var jag väl legionär. Åtminstone
föreföll mig tiden så lång.» Så kom en dag ett brev, som väckte den gamla energien. En djärv
flykt gjorde soldenären till en fri man, som åter kunde erövra lyckan åt sig.
I vad mån teckningen är färglagd, lär vara svårt för oss att avgöra. En viss känsla av att
man vill höra även »andra parten» låter sig knappt avvisas. Edvard Stjernströms minnen
ur det franska legionärslivet (»I franska främlingslegionen» 1, Beij. 1901, 2, W. & W. 1903,
à 2:25) kunna härvid bjuda något till jämförelse. S. S.
Rosenius, Carl Olof. Emanuelsson, Vendla. C. O. Rosenius och hans
livsverk. Ett hundraårsminne. Lb. 1916. 159 s. Portr. 1:50.
Bland dem, vilkas inflytande på svenskt fromhetsliv varit särskilt påtagligt, är också C. O.
Rosenius att räkna. Förf. av den föreliggande minnesteckningen bygger i huvudsak på en
äldre utförlig biografi och anlägger mer uppbyggliga än historiskt-kritiska synpunkter, något
som är ganska förklarligt, då vårt lands kyrkohistoriska forskning ännu icke i större
omfattning hunnit bearbeta det rika stoffet från 1800-talets kyrkohistoria. Man är i alla fall
tacksam för vad förf. givit. Hennes framställning är enkel, redbar och pålitlig. E. M. R.
Tegnér, Esaias. Wrangel, Ewert. Tegnérs kärlekssaga. Den
Myhrmanska kretsen och den första Tegnérska tiden på Rämen. W. & W. 1916.
317 s. Ill., portr., kart. 7:50.
Till den långa rad av arbeten, i vilka prof. Wrangel behandlat Tegnér och Tegnérska
förhållanden och förbindelser, sluter sig nu en ny volym av stort intresse, om T. och Rämen.
Den kan närmast betraktas som en fortsättning av det år 1913 utgivna arbetet Tegnérska
släktminnen och ungdomsbilder (Grkat. Jb). På grundval av ett till stor del otryckt material
skildras T;s egna studier och informatorsverksamhet, hans arbete, strävanden och förhoppningar.
Naturligtvis står förhållandet till hans blivande brud i förgrunden; men en utförlig
framställning ägnas också den äldre brodern Elof och hans — mindre lyckade — försök att vinna
Ännas syster Eva Myhrman. Ej minst fängslande äro de kapitel, som ägnas åt släkten
Myhrman och dess insats i den värmländska bergshanteringens historia. Brukspatron Kristoffer M.
visar sig som en synnerligen intressant bekantskap, vars aristokratfientlighet, Napoleonsbeundran
o. s. v. ge förklaring till mycket i T:s tidigare diktning. — Arbetet sträcker sig till T:s
bröllop 1806. En ny del, som torde utkomma i år, skall behändig den senare tiden på
Rämen och Tegnérska familjens förbindelser därmed fram mot 1800-talets mitt. B. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
