Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Universitetbibliotekens nya chefer
- Amerikanska specialbibliotek och frågebyråer. Hur bör institutionen lämpligen anpassas efter svenska förhållanden? (Diskussion vid S. A. B:s fjärde årsmöte.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lämnat en »Öfversikt af faunistiskt och biologiskt viktigare litteratur rörande
Nordens fåglar» och har författat ett par bibliografier över svenska forskningar
i Polarländerna: »Swedish Spitzbergen bibliography» (1909) och »Swedish arctic
and antarctic explorations 1758—1910. Bibliography» (1910). Särskilt torde böra
framhållas hans arbete på Linnéforskningens område. Han har påbörjat en
»Bibliographia Linnaeana», varav första delen utkom 1907, och har redigerat
avd. I, del 7 (1917) och avd. II, del 1 (1916) av »Bref och skrifvelser af och
till Carl von Linné».
Alltsedan Sveriges allmänna biblioteksförenings stiftande har Hulth varit dess
ordförande, och hans gedigna, sveklösa personlighet har på denna plats förvärvat
honom vidsträckta sympatier inom vårt lands biblioteksvärld.
AMERIKANSKA SPECIALBIBLIOTEK OCH FRÅGEBYRÅER.
HUR BÖR INSTITUTIONEN LÄMPLIGEN ANPASSAS
EFTER SVENSKA FÖRHÅLLANDEN?
(Diskussion vid S. A. B:s fjärde årsmöte.)
Inledningsföredrag av föreståndaren för generalpoststyrelsens bibliotek och arkiv
P. Widegren.
Envar bokvän har sig bekant vilket enormt uppsving i såväl kvalitativt som
kvantitativt hänseende den offentliga biblioteksverksamheten nått i åtskilliga
av Amerikas förenta stater, ett uppsving som bl. a. och icke minst på
klassifikationens, katalogiseringens och den övriga biblioteksteknikens område
förskaffat dessa stater en avgjord ledarställning. Det torde då kunna vara av intresse
att något närmare uppehålla sig vid den måhända utvecklingskraftigaste grenen
av denna verksamhet, som här för korthetens skull må benämnas frågebyråinstitutionen.
Denna institution omfattar i huvudsak tre sinsemellan nära besläktade
arter av specialbibliotek, nämligen juridiska, parlamentariska och kommunala
»referensbibliotek» eller utredningsbyråer (upplysningsbyråer). Namnet växlar:
Reference bureau, Reference library, Reference department eller division, Bureau
of information, Council bureau. Då »referensbibliotek» och »upplysningsbyrå»
redan vunnit burskap i svenskan i bestämda betydelser, har jag stannat vid termen
»frågebyrå».
Juridiska frågebyråer.
Den förstnämnda arten, den juridiska frågebyrån, är visserligen lika gammal
som begreppet referensbibliotek självt, fastän den hittills föga uppmärksammats av
facklitteraturen, och kan sägas först under de allra senaste åren hava blivit
medveten om sina egna möjligheter i det praktiska livets och i vetenskapens tjänst.
Institutionens huvuduppgift framgår av namnet: den skall tillhandahålla fakta
angående gällande lag (inklusive prejudikat) för de personer, som måste tillämpa
lagen sådan den är: domaren, advokaten, juris studeranden. Tiden medger mig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:11:08 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1919/0010.html
