Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amerikanska specialbibliotek och frågebyråer. Hur bör institutionen lämpligen anpassas efter svenska förhållanden? (Diskussion vid S. A. B:s fjärde årsmöte.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bisysslor i stor utsträckning (befattning vid kommunal eller privat frågebyrå, vid allmänt
bibliotek eller såsom lärare vid universitet o. d.). Till direktören för den föreslagna frågebyrån vid
kongressen har förordats en lön på $ 7,500; några kongressledamöter påyrka $ 10,000 såsom
minimum för att få och kunna behålla verkligt kompetent person. De många privata
frågebyråerna utöva nämligen en stark konkurrens härutinnan, och efterfrågan synes vara betydligt
större än tillgången.
Ett av organisationsförslagen för kongressens frågebyrå uppvisar en budget på bortåt en
halv miljon kronor ($ 125,580) och en ordinarie personal på 48 personer, varav dock minst 6
avsedda för motionsskrivning. Detta förslag har framlagts i bästa samförstånd med kongressens
överbibliotekarie, som långt ifrån att känna sig orolig över konkurrensen, förklarat sig med
glädje emotse planens förverkligande. Därigenom skulle kongressbiblioteket bland annat
befrias från en del göromål som icke tillkomma det, och som han anser i längden icke kunna
tillfredsställande utföras därstädes.
De förnämsta parlamentariska frågebyråerna i Amerika anses vara de som
finnas i staterna Indiana, New York, Pennsylvania och Wisconsin. För byråerna
i New York och Wisconsin har jag redan lämnat några uppgifter.
Pennsylvania.
Byrån i Pennsylvania[1] inrättades år 1909 och anlitades efter ett par års verksamhet av den
lagstiftande församlingens samtliga 257 ledamöter (207 deputerade, 50 senatorer) så när som
på 11. Byråns budget för en 2-årsperiod uppgår till $ 41,200. I löner till den ordinarie
personalen utbetalades årligen en summa av $ 15,000.
Indiana.
Den parlamentariska och administrativa frågebyrån i Indiana[2] inrättades år 1908 och
utvidgades år 1910 med en kommunal avdelning. Mellan sessionerna utgöres den ordinarie
personalen i den parlamentariska avdelningen utav 1 direktör, 1 bibliotekarie, 1 underbibliotekarie,
1 statistiker, 2 stenografer och 1 assistent, summa 7 personer. Under sessionerna anställes så
mycket extra personal som anses erforderligt. Årsbudgeten är $ 13,500. Ar 1913 fick byrån
dessutom ett anslag å $ 2,500 för organisationsarbete i samband med byråns skiljande från
statsbiblioteket.
Byråns direktör, den förut citerade John A. Lapp, har nyligen inrättat en för
åtskilliga frågebyråer gemensam upplysningsverksamhet i offentliga ärenden
(public affairs information service). Han har med ett stort antal bibliotek och
andra institutioner träffat överenskommelse om att erhålla upplysningar rörande
alla slags publikationer och anordningar, som hava avseende på allmänna
angelägenheter, både statens, kommunens och vad det i övrigt vara må. Efter
systematisk bearbetning distribueras sedan detta material till de anslutna
institutionerna. Det är direktör Lapps avsikt att detta jätteföretag småningom skall bilda
liksom ett clearing-house, ett centralkontor, för hela den nordamerikanska
frågebyråverksamheten, en frågebyråernas frågebyrå, om man så vill.
Detta kooperativa företag har onekligen en krävande och betydelsefull
uppgift att fylla genom att snabbt hålla de olika frågebyråerna underkunniga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
