Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amerikanska specialbibliotek och frågebyråer. Hur bör institutionen lämpligen anpassas efter svenska förhållanden? (Diskussion vid S. A. B:s fjärde årsmöte.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om resultaten av varandras verksamhet samt att genom arbetsfördelning och
specialisering förebygga onödigt dubbelarbete. Frågor som igår voro endast
vetenskapliga problem eller affärsintressen äro i dag viktiga statsintressen, säger
Lapp. Han anför som exempel härpå rubriker av så olikartad natur som
livsmedel i allmänhet och förfalskning av födoämnen, barnadödlighet, förfalskning
av gödningsämnen, utsäde, oriktig kvalitets- och fabriksbeteckning av saluhållna
varor, människors, djurs och växters sjukdomar, olycksfall i arbete etc, etc.
Redan uppgiften att följa med de tryckta kunskapskällorna på ett enda av dessa
områden torde överstiga även de flesta specialbiblioteks krafter, om de arbeta
isolerade; så mycket mera kan detta sägas om de icke tryckta källorna.
Bland tekniska hjälpmedel, som Lapps centralkontor betjänar sig av, må
anföras mimeograferade veckorapporter, maskinskrivna promemorior, tryckta
bibliografier och register samt kumulerande (rekapitulerande) register varannan månad.
Såsom varande på en gång direktör för den förenade parlamentariska,
administrativa och kommunala frågebyrån i Indiana, vice ordförande i Special
libraries association, medredaktör i the National municipal review och aktiv
medlem av både the American political science association och the National
municipal league, har Lapp enastående möjligheter att genomföra sina långt syftande
planer.
Kommunala frågebyråer.
Den kommunala frågebyrån utgör för stadsrepresentationen en direkt
motsvarighet till vad den parlamentariska är för statsrepresentationen. Bland alla de
ärenden en modern rikslagstiftning måste syssla med berör visserligen en hel
del det kommunala livet på det allra intimaste, och i många fall äro gränserna
för de båda områdena flytande. Vi hava också sett hurusom i staten Indiana
den parlamentariska frågebyrån snart nog tog steget fullt ut och inrättade en
särskild kommunal avdelning. Även de parlamentariska frågebyråer, som ej
formellt hava genomfört en dylik organisation, utföra i alla händelser åtskilligt
kommunalt utredningsarbete. Men en mängd nordamerikanska städer hava
inrättat sina egna frågebyråer. Ett hastigt överslag för år 1914 konstaterar
tillvaron av åtminstone 75 sådana specialinstitutioner.
Organisationen av dessa kommunala byråer företer i avseende å både
budget och personal en ännu brokigare mångfald än de parlamentariska byråernas,
helt naturligt då vi här hava att göra med kommuner av den mest skiftande
storlek och förvaltning, allt ifrån stora miljonstäder, sådana som New York City,
med en befolkningssiffra lika stor som hela Sverges, Chicago, Ill., med en
folkmängd lika stor som Norges, Philadelphia, Pa., med ett invånarantal nästan
lika stort som en tredjedel av Sverges, — ända ned till småstäder.
Den kommunala frågebyråverksamheten i Amerika, skild från vanliga kommunala
utredningsarbeten genom stadsförvaltningens urgamla organ, sådana som
de även i våra stadsstyrelser välkända nämnderna, kontoren och statistiska
byråerna, började i Baltimore[1] år 1907.
Referensbyrån därstädes sysslar emellertid icke blott med kommunala frågor, utan även
med offentliga angelägenheter i allmänhet. Byråns uppgift är bland annat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
