Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Amerikanska specialbibliotek och frågebyråer. Hur bör institutionen lämpligen anpassas efter svenska förhållanden? (Diskussion vid S. A. B:s fjärde årsmöte.)
- W. H. Brett. Bibliotekarie i Cleveland 1884—1918.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Specialbibliotekens obestridliga framgång härutinnan», slutar den amerikanske
författaren, »föranleder oss att tro, att de skola bliva en faktor som man har att
räkna med i allt större utsträckning vid lösningen av problemen på handelns
och industriens områden, lika väl som på förvaltningens och lagstiftningens
fält.» (Forts.)
W. H. BRETT.
Bibliotekarie i Cleveland 1884—1918.
Av Fil. mag. Greta Linder.
Genom olyckshändelse omkom i augusti förra året vid 72 års ålder en av
det amerikanska folkbiblioteksarbetets pioniärer, stadsbibliotekarien i
Cleveland, W. H. Brett.
Av de skandinaver, som under årens lopp besökt Amerika för biblioteksstudier,
har väl knappast någon underlåtit att ställa sin res-route över Cleveland
för att studera det bibliotek, som med stolthet kan notera den största låntagaresiffra per invånare i
någon amerikansk stad, icke mindre än 3,250,000 hemlån på omkring 650,000 invånare — de två
miljonerna besök för läsning på stället därvid oberäknade.[1] Och detta i en man må väl efter
europeisk måttstock nästan säga ny stad, som på 1830-talet räknade endast 1,000 bebyggare; dessutom
på intet sätt en kulturstad i egentlig mening, utan en typisk mellanamerikansk industri- och
handelsstad — ett nog så hårdarbetat material ur bibliotekssynpunkt.
De viktiga reformer, genom vilka Mr. Brett under sin 24-åriga bibliotekarietid i Cleveland fört
fram sitt bibliotek till den ledareställning det i så många avseenden nu intar, äro delvis banbrytande
för amerikanskt biblioteksarbete i dess helhet. Främst må då nämnas, att han var den förste, som trots
protester lyckades genomdriva det öppna hyllsystemet i ett stort bibliotek. Resultatet, sådant det rapporteras i de två
årsberättelserna närmast efter reformens genomförande, var en stor seger för honom: 50 %
Ökning av utlåningssiffran, en mindre förlust av böcker än under något tidigare
år samt en inbesparing av 1,500 dollar per år i administrationskostnader. —
Den från Cleveland givna signalen följdes sedan med otrolig snabbhet i hela
Amerika, men även nu torde Cleveland i radikalt tillämpande av metoden stå
ett steg framom de flesta andra bibliotek, i det att praktiskt taget knappast ett
enda av de 600,000 banden i dess huvudbibliotek och filialer stå utom
allmänhetens räckhåll.
 |
W. H. Brett.
|
[1] Som en jämförelse kan nämnas att i Stockholm med dess 400,000 invånare utlånas,
högt räknat, 500,000 band.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:11:08 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1919/0022.html
