Biblioteksbladet / Fjärde årgången. 1919 / 15 (1916) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W. H. Brett. Bibliotekarie i Cleveland 1884—1918.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Mr. Brett har också blivit kallad Amerikas störste barnbibliotekarie. På en tid
då barnbiblioteksfrågan ännu låg i sin linda, predikade han oförtrutet barnens
och ungdomens behov av läsning. Över tio år, 1886—1898, tog det för honom
att genomdriva en särskild barnavdelning i huvudbiblioteket i Cleveland, men
sedan dess har utvecklingen till gengäld gått med enorm snabbhet. I detta
sammanhang kan nämnas, att i Cleveland finnes en av de även i Amerika
fåtaliga speciella utbildningskurserna för barnbibliotekarier.

Ritning till Clevelands planerade centralbiblioteksbyggnad.

Mr. Bretts intresse för barnens läsning var även en av drivfjädrarna till hans
energiska arbete för bibliotekets utgrenande i så många filialer och mindre
utlåningsställen som möjligt. De vuxna kunna i nödfall utan större svårighet bo
på ett längre avstånd från biblioteket, men för barn är en kort väg till detta,
som de med lätthet kunna gå ensamma, ett oeftergivligt villkor. Resultatet av
hans arbete i denna riktning belyses av följande siffror. 1890 öppnades den
första utlåningsstationen, 1892 den första verkliga filialen. Vid 1918 års början
förmedlades boklån på icke mindre än 728 platser utom huvudbiblioteket.

I ett enda avseende har Clevelandbiblioteket stått tillbaka för sina systerinstitutioner
i andra amerikanska storstäder — det har saknat och saknar ännu
en egen byggnad för sitt centralbibliotek, ett faktum, som endast gör den
storartade låntagarsiffran ännu mera beundransvärd. Man har visserligen ett stort
antal filialer i egna byggnader, de flesta skänkta av Andrew Carnegie, men
dess centralbiblioteksfråga har varit segsliten. Sedan 1912 står dock ett kapital
av två miljoner dollar till förfogande, skänkta av staden själv, som dessutom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>