Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lundalitteratur. Några anteckningar till universitetets tvåhundrafemtioårsjubileum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
beskr. 4, s. 1 ff., 1871) och dess nuvarande föreståndare, O. Rydbeck, Lunds
universitets historiska museum (1910). Till dess i sammanhang med årets
jubileum verkställda överflyttning till nya lokaler utgavs Från Lunds universitets
historiska museum (1918; även i Lunds univ. årsskrift. N. F. Afd. 1: Bd. 15).
Universitetets av Kilian Stobæus grundade 1700-talssamlingar ha behandlats av
C. M. Fürst i Kilian Stobæus d. ä. och hans brefväxling (1907; även i Lunds
univ. årsskrift. N. F. Afd. 2: Bd. 2) och Theatrum anatomicum lundense (Sv.
läkaresällsk. handl. 1916, s. 816 ff.), Institutum clinicum av J. Borelius (Hist.
tidskr. för Skåneland. Bd. 5, s. 73 ff., 1914) samt Malmöhus läns lasarett
1768—1918 av densamme i universitetets ovannämnda festskrift, där även
E. Essen-Möller meddelat Anteckningar om artis obstetriciæ professionen i Lund
1783—1918.
Litteraturen om Akademiska föreningen har noggrannt förtecknats av B. Möller
i »Bidrag till en bibliografi över Akademiska föreningen och livet därinom».
Denna skrift, vartill intresserade hänvisas, återfinnes jämte Akademiska föreningens,
det sociala studentlivets, studentkårens och studentföreningarnas historia i
»Akademiska föreningen 1830—1911. Festskrift vid invigningen av föreningens
nybyggnad den 20—22 okt. 1911» (1911). Av nationshistoriker har förutom
inledningarna till C. Sjöströms m. fl. redan nämnda matriklar endast utkommit
»Smålands nation i Lund 1668—1918» (1918) av G. Carlsson och U. Johnsson;
den klassiska perioden i Lundasångens historia har skildrats av G. A. Feuk,
Otto Lindblad och hans sångare 1840—46 (1882). Såsom icke upptagna i
Möllers bibliografi förtjäna de från Lund utgångna studentkalendrarna ett särskilt
omnämnande. De viktigaste äro i kronologisk ordning: Hertha, Svensk-dansk
nyårsgåfva. Årg. 1—3 (1840—42), Lunds studentkalender. Årg. 1* (1863), Ydun.
Nordisk studentkalender (1870), Från Lundagård och Helgonabacken. Årg. 1—4
(1892—95), Vårboken (1902), Nya dagar (1906) och nu senast Sacrum almæ
matri carolinæ societas civium academiæ lundensis (1918).
Det klassiska arbetet om det Tegnérska Lund[1] är A. Kahl, Tegnér och
hans samtida i Lund (1851; 2:a uppl. 1868), kompletterat av samme författares
Tegnérsstatyn i Lund. Jemte några minnen från den Tegnérska tiden (1853;
2:a uppl. 1868). En hel rad av reseskildringar — Acerbis och framförallt
Molbechs äro redan nämnda i annat sammanhang — och memoarer (jfr
de ovannämnda studentminnena) ge oss en klar bild av det begynnande
1800-talets lilla »bondby kring domkyrkan», där ett så rikt intellektuellt liv levdes.
En pietetsfull kännare har detta Tegnérska Lund fått i E. Wrangel, som t. ex.
i Ord och bild 1917 skildrat »Lund för hundra år sedan». Även C. Bååth-Holmbergs
Morfars bok. 1—2 (1910) ger en livlig miljöskildring. Om
Tegnérsstiftelsen i Lund har E. Tegnér 1888 författat en liten broschyr.
Lunds katedralskola — Nordens äldsta offentliga läroanstalt — har skildrats
i J. E. Rietz, Skånska skolväsendets historia (1848) och densammes Lunds domskolas
historia (Skolprogr. 1861 och 1865), dess lärare av G. J. Sommelius i Skånska
clericiets historia. D. 3. Om lärarne wid academie, gymnasier och scholor. St. 1.
Om Lunds gymnasii och schole lärare (1763), dess öden i nyare tid av C. K.
S. Sprinchorn, Bidrag till Lunds allmänna läroverks historia efter Skånes
förening med Sverige (Skolprogr. 1896).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
