Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lundalitteratur. Några anteckningar till universitetets tvåhundrafemtioårsjubileum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Över Kulturhistoriska museet har dess skapare och ledare G. J:son Karlin’
förutom äldre, mera kortfattade vägledningar, lämnat en ingående och väl
illustrerad beskrivning under titel Kulturhistoriska museet i Lund. En handbok för
besök och självstudium (1918). Under åren 1894—1911 utgavs av densamme
»Kulturhistoriska meddelanden». Bd. 1, huvudsakligen grundade på material ur
dess samlingar.
Om Lund ur medicinsk och naturvetenskaplig synpunkt finnas många
skildringar, de flesta av tidigare datum och i disputationsform. Endast ett litet
urval kan här finna plats: A. B. Sommelius, De salubritate Lundæ (Præs. A.
H. Barfoth) (1795), N. H. Lovén, Öfversigt öfver Lunds stads medicinskt
statistiska förhållanden i äldre tider (1868), A. Lidbeck, Observationes circa
horticulturam academicam et speciatim lundensem (1791), H. H. Ringius,
Herbationes lundenses (Præs. Sv. Nilsson) (1838), E. G. Lidbeck, Rön och
anmärkningar vid mullbärs-träns uppdragande af sina frön (Vet. akad. handl. XV, 1754),
E. Munck af Rosenschölds Prodromus faunæ coleopterorum lundensis (Præs.
Sv. Nilsson) (1835), N. Schenmarks och O. Nenzelius’ iakttagelser över
nederbörd och temperaturväxlingar 1753—75 (Vet. akad. handl. XXV, 1764, XXXV,
1774; XXXVI, 1775), A. V. Tidblom, Einige Resultate aus den
meteorologischen Beobachtungen angestellt auf der Sternwarte zu Lund in den Jahrén
1741—1870 (Lunds univ. årsskrift. T. 12, 1876) m. fl. En hel rad bestämninga
av Lunds astronomiska läge återfinnas även i disputationslitteraturen.
Återstår slutligen Lund i skönlitteraturen, ett, om fullständighet önskas,
vidlyftigt kapitel, huvudsakligen med motiv ur universitets- och studentvärlden. Jämte
C. Bååth-Holmbergs När seklet var ungt. D. 1—2 (1897; 3 uppl. 1917), den
ur lokalhistorisk synpunkt mest givande skildringen, kunna nämnas A. Wallengren,
Mannen med två hufvuden (1895), O. Hansson, Resan hem. 1—2
(1895), P. Rosenius, De unga gubbarna (1909), K. Benzon, Kring Lundagård
(1888), H. Wägner, I templets skugga (1910).
En hel del Lundalitteratur låter sig emellertid icke inrangera bland de här
sammanförda grupperna, men bör ändock icke helt förbigås. Så G. Sommelius
och O. Bring, Disp. acad. sistens œconomicam urbis Lund descriptionem (1757),
en synnerligen innehållsrik och viktig beskrivning, W. Faxe, Om Sodalitium
clericorum majus i Lund (Vitt.-, hist.- och antikv. akad. handl. D. 15, 1839),
G. Ljunggren, S:t Knutsgillet i Lund (1869, även i Samlingar till Skånes hist.,
fornk. och beskrifn. 1868—69, s, 105 ff. Gillets matriklar ha utgivits av
C. Sjöström 1886 och 1896 samt av O. Ernberg 1917), C. G. Brunius,
Kort underrättelse om Allhelgonakyrka och kloster . . . (Theol. quartalsskrift. N.
F. Bd. 5, s. 107 ff., 1840), E. Ekhoff, S:ta Maria minor i Lund (= s.
148—78 i Svenska stavkyrkor. 1914—1916) samt C. G. Björling och T. Uggla,
Minnesskrift med anledning av stadsfullmäktiginstitutionens i Lund femtioåriga
tillvaro (1913).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
