Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Martensen-Larsen, H. Tvivel och tro. Livsrön och erfarenheter, de
sökande tillägnade. Övs. [fr. da.] av E. N. Söderberg. Lb. 1917. 404 s. 5:75.
Förf., en dotterson till den bekante danske kyrkomannen och teologen biskop Hans
Martensen, är för närvarande domprost i Roskilde. I det föreliggande arbetet skildrar han sin
egen kampfyllda religiösa utveckling fram genom tvivel till tro. På grundvalen av rent
personliga dokument gives en ingående och vägledande orientering i de livsproblem och de
särskilda svårigheter, som möta en sökande nutidsmänniska. Icke utan skäl anser förf. vad han
genomlevat såsom något typiskt för nutiden. Det är detta, som förmått honom att skriva sin
religiösa självbiografi, i förhoppning att han därmed skulle kunna komma andra till hjälp.
Dylika skildringar äro ju vanskliga företag, men förf. har löst sin uppgift på ett ödmjukt och
anspråkslöst sätt, så att läsaren icke stötes bort av någon hos förf. framträdande lust till
självbespegling eller försök att göra sina egna upplevelser märkvärdigare och viktigare än de i
själva verket äro. Arbetet har väckt mycken uppmärksamhet både i förf:s hemland och i
Tyskland. Den svenska upplagan är av förf. själv förkortad och reviderad. E. M. R.
Mohn, Alfred. Ord i allvarstider. Övs. fr. fra. av A. E. Nst. 1917. 210 s. 5:—.
Den predikolitteratur, som krigsåren frambragt, kommer utan tvivel att med tiden underkastas
ett ingående studium, då den ofta känsligt återspeglar stämningen i de olika länderna.
Från historisk och psykologisk synpunkt har den i varje fall sitt stora intresse. I religiöst
hänseende torde den i många fall stå såsom ett varnande exempel på hum man icke skall
predika. Krigspsykosen har ofta på den tryckt sin stämpel. Ett undantag — man får hoppas,
att vid närmare studium en hel del sådana skola givas — bildar föreliggande samling
predikningar av den franskreformerte pastor A. Mohn i Stockholm, redan förut väl känd genom
religiöst skriftställarskap. Man möter här en person, som religiöst brottats med
krigsproblemet. Betecknande för hans ståndpunkt är ett uttalande som detta, att »över alla jordiska
behov, alla personliga önskningar, alla folkets eller rasens strävanden står Guds rike, som icke
sammanfaller med någon särskild människas eller något särskilt folks sak och som vår Herre
Jesus lärt oss sätta såsom det förnämsta målet för våra bemödanden och önskningar». E. M. R.
Reformationens gåfva och kraf. Till fyrahundraårsminnet 1517—1917
utg. af Lunds teologiska sällskap. Lst. 1917. 196 s. 3:75.
Otvivelaktigt var det välbetänkt att under jubileumsåret utgiva en bok sådan som den föreliggande.
Lutherbiografierna överflödade, men mindre fästes uppmärksamheten på vad den
reformatoriska förkunnelsen principiellt innebar och vad den har att betyda för vår tid. I
förordet till den samling uppsatser, som Lunds teologiska sällskap utgivit under ovanstående
rubrik, framhålles hurusom det har behövts en lång tid, för att hela rikedomen och kraften av
reformatiorens erfarenheter och grundsatser skola hava hunnit utvecklas, tillägnas och tillämpas,
ja, att tiden icke varit lång nog, utan att ännu mycket återstår att göra. Till ett fortskridande
reformationsarbete på reformationstankarnas grund uppfordras läsaren. Bland uppsatserna
märkas domprosten M. Pfannenstill, Rättfärdiggörelsen av tron och Reformationens etiska
program, professor S. Kerner, Luther och skriften, professor H. Hjärne, Reformationen och
världsstatstanken, docent O. Holmdahl, Om ord och sakrament enligt Luther. E. M. R.
Stave, Erik. Gamla ord för ny tid. Bibliska föredrag. Diak. 1917. 344 s. 4:—.
Av synnerligen stor betydelse för våra dagars religiösa liv är, att den historiska synen på
bibeln får lov att göra sig gällande. Den tid är inne, då den exegetiska forskningens resultat
har att tränga ut i allt vidare kretsar, så att den historiska synen så småningom blir den
självklara förutsättningen vid bibelns läsning. Att denna icke betyder ett förringande av bibelns
religiösa värde, därom blir man, om man icke redan förut var det, övertygad, när man läser
böcker av den art, som domprosten Stave här givit oss. Särskilt gamla testamentet har ju för
många i vår tid blivit en sluten bok. De bibliska föredrag, som äro samlade i ovan angivna
arbete och som behandla olika sidor av Israels religiösa liv, kunna helt visst bidraga till att
öppna den. E. M. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
