Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amerikanska specialbibliotek och frågebyråer. Hur bör institutionen lämpligeb anpassas efter svenska förhållanden? (Diskussion vid S. A. B:s fjärde årsmöte.) (Fortsättning.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han klagar över svårigheten att medhinna detsamma och att förena det med den
egentliga biblioteksverksamheten.
I Sverge väcktes vid 1916 års riksdag motion om införande härstädes av
samma hjälpmedel. — Tanken hade för övrigt varit uppe tre år tidigare. —
Motionen bifölls av andra kammaren utan votering, men stötte på motstånd i
första kammaren, så att frågan föll för den gången. Enär emellertid starkt
intresse för saken försports bland vida kretsar, har den danska
interparlamentariska gruppen visat den stora artigheten att till den svenska gruppens
förfogande ställa erforderligt antal exemplar av sin nyssnämnda serie Oversigter
over Lovgivningsarbejder ved udenlandske Parlamenter.
Det torde dock endast vara en tidsfråga, när Sverge följer efter, varom
för övrigt framställningar gjorts från flera håll, däribland från två utländska
parlament. Om en riksdagens frågebyrå inrättas, faller denna detalj med
nödvändighet inom ramen för dess uppgift.
Register över tidskriftsartiklar.
Bland de hjälpmedel som användas i de amerikanska frågebyråerna, intaga
register över artiklar i tidskrifter och tidningar ett framstående rum.
Härpå råder en betänklig brist i Europa.
I Frankrike tycks Repertoire bibliographique des revues françaises av Jordell
icke hava utkommit sedan år 1899; åtminstone har kungliga biblioteket intet
senare band.
Poole’s Index to periodical literature, som registrerar både engelska och
amerikanska tidskrifter, ehuru övervägande amerikanska, synes hava avbrutits
med femte supplementbandet (åren 1903—07).
I Tyskland har man visserligen häft en Bibliographie der deutschen Zeitschriftenlitteratur
och en Bibliographie der fremdsprachigen Zeitschriftenlitteratur,
men från och med detta års ingång måtte kriget ha kommit dessa arbeten att
avstanna.
Danmark däremot är sedan år 1916 nog lyckligt att äga en utförlig och
omsorgsfullt utarbetad »Dansk Tidsskrift-Index», systematisk förteckning över
innehållet i ett stort antal danska tidskrifter, av Svend Dahl och Th. Døssing.
Första årgången (1915) omfattar 165, andra årgången 180 och tredje
årgången 200 tidskrifter.
Vad Sverge beträffar, har Aksel G. S. Josephson i Svensk tidskrift, i ett häfte
av vardera utav årgångarna 1891 och 1892 publicerat en Bibliografisk öfversikt
af svensk periodisk literatur. Men för närvarande hava vi ingenting i den
vägen annat än på ett mycket begränsat område i en eller annan facktidskrift såsom
Samlaren, Historisk tidskrift och Hygiæa — förutom naturligtvis särskilda
tidskrifters egna register för längre eller kortare perioder. I detta sammanhang
må också nämnas i Aktiebolaget Norstedt & Söners forlagskataloger publicerade
innehållsförteckningar över de på förlaget utgivna eller distribuerade tidskrifter.
Det var därför ett glädjande tidens tecken, när Sveriges allmänna biblioteksförening,
med begagnande av ett uppslag från Göteborgs vetenskaps- och vitterhetssamhälle,
på sitt förra årsmöte upptog frågan om »En svensk tidskriftsindex».[1]
I anslutning till den då förda diskussionen hemställde också riksbibliotekarien i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
