Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amerikanska specialbibliotek och frågebyråer. Hur bör institutionen lämpligeb anpassas efter svenska förhållanden? (Diskussion vid S. A. B:s fjärde årsmöte.) (Fortsättning.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
höstas om upptagande i statsverkspropositionen av för ändamålet erforderligt anslag.
Vederbörande departementschef, som icke ställde sig avvisande till själva tanken,
vågade visserligen icke under då rådande brydsamma tider upptaga förslaget,[1]
men det är att hoppas att planen med det allra snaraste åter kommer upp i
en eller annan form. Då för arbetet kompetenta och intresserade krafter rinnas
vid flera av våra större bibliotek, såsom kungliga biblioteket och universitetsbiblioteket
i Uppsala, kan det icke dröja länge förrän ett i så många avseenden
av behovet högeligen påkallat företag igångsattes.
Ur frågebyråsynpunkt skulle det varå lyckligt, om därvid också kunde tagas
i övervägande möjligheten att utarbeta ett fortlöpande register över aktuella
artiklar även i utländska tidskrifter, som äga direkt intresse för vårt land.
Därjämte förefaller det önskvärt att registret kunde utgivas över vissa huvudgrupper
för sig, säg filosofi och religion; politik, administration och nationalekonomi;
geografi, biologi och matematik; medicin; praktiska ämnen (ingenjörsväsen,
åkerbruk, skogsvård och fiske); konst, litteratur och språk; historia. Befinnes
det icke lämpligt att utgiva särskilda häften för envar av dessa grupper, möter det
kanske ej hinder att göra åtminstone någon uppdelning av hela materialet, t. ex.
i humanistiska ämnen och naturvetenskapliga. Den omständigheten att den
danska Tidsskrift-Index sammanfört alla dessa olikartade ämnen i ett band
synes mig varå ägnad att i någon mån minska spridningen och användningen
av det i och för sig så förtjänstfulla arbetet.
Som ett exempel på hur starkt behovet av ett tidskriftsregister gör sig
gällande, åtminstone inom vissa kretsar av det offentliga livets män, må nämnas
att vid det nordiska interparlamentariska förbundets nyligen hållna delegerademöte
i Köpenhamn beslöts att rikta en hemställan till de svenska och norska
grupperna av förbundet att verka för att i deras respektive länder må utarbetas
tidskriftsregister motsvarande det danska. Den svenska gruppen anmodades
dessutom att gå i författning om utarbetande av ett register över de artiklar i
utländska tidskrifter, som kunna varå av större intresse för de nordiska
interparlamentariska grupperna.
I Sverge hava allt sedan början av 1800-talet spridda försök gjorts att
utgiva register över en eller annan tidnings artiklar, men man har kommit av sig
vid ingången. För uppslagets skull må tacksamt ihågkommas t. ex. Georg
Scheutz’s Register öfver Stockholms tidningar, år 1819, och C. Enbloms Register
till Ny illustrerad tidnings första serie, 1865—79, samt Simon Abersténs register
till Göteborgs handels- och sjöfartstidning årg. 1900, och årligen t. o. m. 1905
Skulle det varå så omöjligt för våra större tidningar att per vecka eller månad
utgiva ett register över de viktigare artiklarna? Skulle det icke också varå
en reklam så god som någon? Jag hänvisar till norska Morgenbladets exempel.
Svensk handelstidning ämnar också inom kort påbörja publicerandet av ett
kvartalsregister över sina artiklar.
Frågebyråer i Sverge.
Med det snabba publicerandet härstädes av ett fortlöpande register över
svenska tidskriftsuppsatser under den närvarande tiden — och helst även över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
