Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska arbeten om Ryssland och Polen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och intresset har hållits vid liv genom händelsernas utveckling: våldspolitiken i
Finland, kriget med Japan, revolutionen 1904—05, det nuvarande kriget,
revolutionen 1917 och de därpå följande omstörtningarna. I nära samband med den
politiska och sociala utvecklingen står den litterära, och under denna period
uppstår en svensk litteratur över den ryska vitterheten. Banbrytande på detta
falt är Alfred Jensen, som i sin rika produktion visar sig varå en mångsidig
kännare av den ryska kulturen på alla områden. Slutligen må framhållas, att
den fördjupade svenska historieforskningen givit upphov till åtskilliga
detaljstudier i rysk och polsk historia och föranlett utgivande av många hittills otryckta
handskrifter, särskilt från Karl XII:s tid. De förnämsta namnen på detta
område äro Harald Hjärne och Helge Almquist, och många uppgifter om
Rysslands och Polens inre förhållanden finnas även i flera av deras nedan ej citerade
arbeten i svensk historia.
I det följande (1—11) uppräknas en mängd under 18- och 1900-talet[1] tryckta
svenska skrifter om Ryssland, indelade efter den tid, som resp. arbeten
huvudsakligen omfatta, men utan hänsyn till om innehållet är rent historiskt, biografiskt,
kulturhistoriskt eller geografiskt. Några litteraturhistoriska skrifter anföras för sig
(nedan nr 14), men gränsen mellan dessa och vissa »kulturhistoriska» är stundom
ganska svår att draga. Mera speciella arbeten rörande Polen och andra
områden, som aldrig förenats i fullständig kulturell gemenskap med det egentliga
Ryssland, sammanföras likaledes till särskilda grupper (12—13).
1. Arbeten omfattande hela ryska historien eller större perioder därav:
Jankovitsch de Mirievo, Handbok uti Rysslands historia . . . (Övers. av A. L. Schlözers
tyska övers. med anm. o. tillägg av J. F. Lundblad.) 1807. (XVI, 239 s.)
Perin, Sammandrag af Rysslands historia. Öfvers. 1810. (2 vol. om 244, resp. 306 s.)
Elmén, C., Underrättelser om några af förra århundradets namnkunnigaste ryssar.[2] 1810.
(192 s.)
[Helbig, G. A. V. v.], Rysska gunstlingar[3] från början af Peter I:s till slutet af Paul I:s
regering. 1821. (VIII, 552 s.)
Galletti, [J. G. A.], Rysslands historia. Öfvers. 1830 (299 s. — Historiskt Bibl., utg. av C.
G. Hjertman & P. Böklin, D. 1.)
Herrmann, A. L., Rysslands historia till Alexander I:s död. Öfvers. af J. F. Kjellborg.
1831. (420 s. — Hist. handbibliotek 1.)
Hemliga memoirer rör. ryska rikets politiska och regenthistoria, ifrån perioden 1740
ända till storfursten Constantins död. (Utur en gammal statsmans efterlemnade papper.) Öfvers.
1833. (2 delar om 224, resp. 192 s.)
Mysterier och intriger ur ryska hofvets inre historia från Peter I:s dagar intill vår tid.
Öfvers. 1846. (2 delar om VI, 114 och IV, 100 s.)
Hjelt, F., Lärobok uti kejsaredömet Rysslands historia, från äldsta till närvarande tider . . .
Åbo 1842. (IV, 127 s.)
Dolgoruky, [P. — identisk med Dolgorukov nedan s. 73], Notiser om de förnämsta adliga
familjer i Ryssland. Af d’Almagro (Dolgoruky). Öfvers. . . . 1843. (110 s.)
Åberg, N. W., Rysslands historie från Romanovska husets uppstigande på thronen, år
1613, till kejsar Nicolaj I år 1825. För begynnare. Hfors 1846. (183 s.)
Samling af de emellan kejsaredömet Ryssland och främmande makter intill 1849 års
utgång afslutade och vid nämnde tid gällande traktater. (Även med rysk titel.) Hfors 1850.
(XV, 447 s.)
Combes, Fr., Rysslands eröfringspolitik. 1855. (Se s. 73 bland arb. om Krimkriget.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
