Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amerikanskt biblioteksarbete 1918
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag nämner bland dessa särskilt frågorna om bättre skolbibliotek, om bättre
bibliotek i fängelser, hospital, vanföreanstalter och alla slags institutioner av
denna art o. s. v. Andra redan före kriget mycket debatterade problem, som
t ex. om bibliotekets arbete bland immigranterna, ha däremot av kriget blott
gjorts ännu mera brännande. Biblioteksvärlden tycks därvid i allmänhet hållit
sig fri från den smitta, som har kallats 100 % amerikanism, alltså den riktning som
yrkat på ett fullkomligt avsvärande av immigranternas gamla fosterland, deras
tidningars utgivande endast på engelska o. s. v. Biblioteken ha haft erfarenhet
tillräckligt för att veta, att denna väg är oframkomlig, att så fostras ingen
verklig kärlek till Amerika. Överhuvudtaget tycks kriget ha avslöjat en okunnighet
hos dessa nya medborgargrupper om Amerika och dess institutioner och
förhållanden och i vissa fall en på »denna okunnighet grundad misstro, som blivit
en stark väckelse till uppryckning på immigrationsarbetets område. I detta
arbete komma biblioteken att spela en oerhörd roli, och de kunna därvid
hädanefter räkna på ett stod från det allmänna, som de hittills i stort sett saknat.
I detta som i så många andra avseenden har kriget säkerligen gjort biblioteken
därute en jättetjänst genom att i en utsträckning som aldrig förr rikta den
allmänna uppmärksamheten på deras arbete. De ha också under kriget utfört
ett storartat arbete, på vilket det dock kanske här icke är plats att närmare
ingå. Blott må i grova drag nämnas, att över 5 miljoner dollars insamlats i
reda pengar, att miljoner böcker skänkts till biblioteken för att spridas bland
soldaterna, att i varje övningsläger i Förenta staterna inrättats goda bibliotek
under sakkunnig ledning, de största i särskilda byggnader skänkta av den
oförtrutne biblioteksmecenaten Andrew Carnegie, att 100,000-tals böcker sänts över
till Frankrike både för trupperna i tjänst, för sjukhusens klientel o. s. v. Inom
parentes kan i detta sammanhang nämnas, att de mönsterbibliotek som inrättats
i Paris säkerligen komma att få kvarstanna där även efter kriget som en gåva
till Frankrike samt att det är meningen att i hela landet inrätta folkbibliotek efter
amerikansk modell; särskilt har därvid frågan om barnbibliotek varit föremål för
diskussion. Även är det ifrågasatt, att Amerika skulle åtaga sig restaurationen
av en del belgiska bibliotek, särskilt universitetsbiblioteket i Louvain. — Detta
arbete har utan tvivel i första hand utförts av ren krigspatriotism, som ett
medel att vinna kriget, men de mera framsynta ha med glädje sett ett annat, även
för framtiden värdefullt resultat inhöstas som en mogen frukt — en propaganda
för biblioteket som samhällsnyttig institution, som tjugo års arbete under
fredliga förhållanden knappast skulle kunnat åstadkomma. Medan man förut själv
fått ombestyra varje omnämnande av biblioteket i tidningarna, har man nu till
skänks fått tusentals sådana. Och framförallt hoppas man, att bland de
miljoner soldater, som under sin långa utbildningstid med dess enformiga liv vant
sig att ta sin tillflykt till biblioteket med dess böcker, ha fått en kärntrupp, för
vilka läsning blivit ett verkligt behov och som, när de komma tillbaka till sina
hemtrakter och där på många ställen kanske finna efterblivna biblioteksförhållanden,
skola ingripa och väcka intresse för bättre bibliotek. Ett ännu säkrare
resultat har man kanske att vänta på ett annat håll, nämligen av arbetet bland
de soldater, som nu efter kriget vända hem till långa konvalescenser och som
behöva all den stimulans och hjälp som böcker kunna ge för att åter kunna
förmås att ta itu med livet, ofta under så sorgligt ändrade förhållanden. —
Även på andra sätt ha biblioteken lämnat sin tribut till kriget. De ha spelat
en oerhörd roll i folkhushåilningen, dels som spridare av upplysning om därtill
hörande problem, dels som agitatorer i den till största delen frivilliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
