Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
H. Skön konst (med musik).
Jfr nedan arbetet om Lind på J.
Laurin, Carl G[ustaf]. Skämtbilden och dess historia i konsten. 3 uppl.
Nst. 1918. 644 s. Ill., litt. 37:—.
Ett arbete, som på grund av sitt pris ej kan finna vägen till annat än de allra största
folkbiblioteken, men som där väl försvarar sin plats, ej blott på grund av illustrationerna och det
mycket naturliga och allmäntmänskliga intresset för humor och satir i teckningskonst, utan
ännu mer på grund av texten, där man som i alla Laurins arbeten finner mångsidigt vetande
i förening med spiritualitet i framställningen och där skildringen av skämtbildens historia ofta
får djupa kulturhistoriska perspektiv. Bland de i denna uppl. införda tilläggen kan särskilt
framhållas avslutningskapitlet »Skämt- och hatbilder under världskriget». F. H.
I. Historia.
Jfr nedan arbetet om Ludvig på J.
Chledowski, Kasimir. Hovet i Ferrara. Övs. [fr. po.] av E. We[st]er.
H. G. 1918. 480 s. Ill., portr., litt. 28:—.
Bland de många lysande tyrannhoven i Italien under 1400- och 1500-talen står huset Este
i främsta ledet. I tre århundraden härskade denna släkt över Ferrara och så i gott som ont
äro dess medlemmar typiska uttryck för den italienska renässansen. Kraftfulla och kloka
härskare, genomförde de i sitt rike en starkt koncentrerad administration, sora möjliggjorde för
dem att draga ökade inkomster därav och som förskaffat Ferrara det visserligen icke helt
berättigade namnet av »den första moderna staten». Lika litet som andra italienska
renässansfurstar ryggade de tillbaka för några medel, då det gällde att befria sig från misshagliga
personer. »Då man i tysthet ville göra sig någon kvitt, begagnade man stilett, för vänner och
släktingar hade man gift i beredskap.» Krönikorna bevara också minnet av flera våldsamma
familjetragedier inom den Esteska släkten, bl. a. den som givit motivet till Hjalmar Bergmans
skådespel Parisina (Bibl.-bl. 1916, s. 84).
Av familjen Estes såväl manliga som kvinnliga medlemmar voro flera själva högt bildade
och uppriktigt intresserade för vetenskap och konst, och de regerande furstarna voro i regel
måna om att gynna lärda, skalder och konstnärer, om ej för annat, så för den glans, som
därigenom spreds över deras hov och släkt. Ferrara blev en av de förnämsta kulturhärdarna
i Italien, och i renässansens litteraturhistoria lyser det med namn sådana som Bojardo, Ariosto
och Tasso.
Inom ramen av denna märkliga Esteska släkts öden har Chledowski med synnerligen
ingående detaljkunskap givit en levande, men ofta långt ifrån smickrande bild av samhällsliv
och kultur i renässansens Italien. Uppställningen är likartad den, som förekommer i hans
förut i Bibl.-bl. (1917, s. 33) omnämnda arb. Renässansmänniskor i Rom (jfr även Grkat.,
tillägg 1, s. 26), men helhetsverkan är starkare i Hovet i Ferrara. Bland de skildrade
personerna kunna särskilt förtjäna att framhållas de båda skalderna Ariosto och Tasso samt de båda
furstinnorna, den av traditionen med orätt så förtalade Lucrezia Borgia och Calvins vän Renata
di Francia. F. H.
Gorki[j], Maxim. Ett års rysk revolution. Övs. Tiden 1918. 111 s. 2:—.
En serie uppsatser ur den omedelbart efter ryska revolutionen av Gorkij grundade
tidningen »Novaja Schizn», den första daterad den 31 maj 1917, den sista den 6 juni 1918. Ur dessa
uppsatser, delvis avtryck av brev, som från förtvivlade medborgare sänts till redaktören-författaren,
kan man utläsa revolutionens utveckling till proletariatets diktatur och under denna
diktatur. Demokratiens hängivne förkämpe ser sig här tvungen att nedlägga en ljungande protest
mot all uselhet, som florerar, mot det fria ordets förkvävande, mot pogromer och plundringar,
mot lynchrättvisan m. m. A. H.
Hellström, Gustaf. Förenta staterna och världsfreden. A. B. 1919. 196 s. Litt. 6:—.
Hellströms amerikabok börjar med en karakteristik av amerikansk folkpsykologi, som framför
allt understryker det religiösa drag, som amerikanaren har i arv från de invandrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:11:08 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1919/0108.html
