- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Fjärde årgången. 1919 /
123

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Intresset för böcker på landsbygden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

över att vår oerhört realistiska tid icke slipat bort det romantiska inslaget i vår
karaktär. Det går kanske icke — och väl vore det!

Den bok, som på grund av sin dåliga moral utplockades ur samlingen, var
Siwertz, Eldens återsken. Sedan jag själv läst den, fann jag också, att den
kunde varå till anstöt för många, för vilka de erotiska förhållanden, som i
densamma skildras, äro främmande och vidriga. Av de övriga romanerna och
novellerna gillades allmänt Pappa Långben — icke att undra över förresten —
samt Barclays särskilt för de kvinnliga läsarna tilltalande roman. Wahlenbergs
Drottningen ansågs ganska, tråkig och Anna-Lenan Elgströms bok torde nog
inte av alla ha blivit förstådd. Detsamma gäller om En german som med sitt
avtrubbade slut verkade ofullbordad enligt fleras omdöme. I densamma hade
en medlem gjort randanteckningar vid sådana kraftuttryck, som sammanföllo
med hans politiska åskådning.

Av reseskildringarna voro flera nästan olästa, vilket väl syntes på de otummade
bladen. Så hade t. ex. Jensens Slaverna och världskriget varit för tung
att gno igenom; Mattssons i mitt tycke ofantligt roliga bok blev icke förstådd
eller läst. Däremot voro meningarna gynnsamma om Infödingarna på
Manhattan, Jack Londons bok och några andra.

Enligt det allmänna omdömet hade dock reseskildringarna varit för många
och nästa år blev deras antal väsentligt inskränkt. Av populärvetenskap insattes
Lundegårdh, Vad mänskan tänkt om livet. Men icke en medlem läste boken.
Det är också — som det påpekats i anmälan i Biblioteksbladet — högst
olämpligt att kalla en sådan bok populärvetenskap och därmed locka en intresserad
men okunnig allmänhet. Av det årets romaner sattes Bourgets Dödens mening
högst, men så är den ju också en kärlekens höga visa, en ljuvlig oas mitt i
den öken av erotomanskt dravel, som lägges fram för den läsande mänskligheten.

Av de böcker, som i år utsläppts i läsecirkeln, ha några klandrats för en
dålig moral t. ex, Linnankoski, Sången om den eldröda blomman och Aakjær,
Jens Langkniv. Vad den förra angår kan den vara farlig, men jag tror icke
den behöver vara det. Men man kan se med så olika blickar på innehållet i
böcker.

Av de erfarenheter jag har gjort, tror jag mig ha lärt, att vad landsbygdens
folk behöver i litteraturväg är främst god förströelselitteratur. Det behöves
sådan såsom en motvikt mot det tunga dagsarbetet; men den djupare litteraturen
får överlåtas åt de härför speciellt intresserade, åt de spekulativt anlagda, som
när de gå bakom plogen behöva tänka litet längre än till att lägga tutorna rakt.
Det finnes gott om sådana mänskor på landsbygden, men de sakna i stort sett
vanan att handskas med böcker, och deras tankebanor ha icke länkats av
litteraturens alster eller lett fram till problem, som de funnit framställda i böcker.
Sådana personer gör man en god tjänst genom att från folkbiblioteken, genom
privata läsecirklar eller ur det egna bokförrådet skaffa dem lämplig litteratur. I
sin lilla mån kunna de bliva kulturbärare och kulturspridare, och det är sådana
vi behöva.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:11:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1919/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free