Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Intresset för böcker på landsbygden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
olika föreningar. Somliga lotta ut dem, och då kan det hända, att man får en
bok, som man förut äger eller som alls icke faller en i smaken, andra hålla
auktion på dem för att så kunna köpa något dyrare böcker nästa år. Där
envar valt en bok återgår denna inom vissa föreningar till väljaren.
Utan tvivel vore det av godo om läsecirkelsidén vunne en allmännare
spridning. Den skulle göra landsbygdens befolkning litet mera bekant med våra
moderna svenska eller utländska författare och säkerligen ofta nog skapa ett
intresse för litteratur, vilket kunde ha sitt bestämda värde. Det är en brist
hosvara bokförlag, att de så litet annonsera sina bokskatter i de små landsortstidningarna.
Antagligen anse de det icke lönande, men om så var förhållandet
för tjugo år sedan, så behöver det icke med nödvändighet varå så nu.
Som jag varit med om att här starta en läsecirkel, och som jag också häft
att uppgöra förslagen till bokinköp och följaktligen fått bära hundhuvudet för
alla bokval, som icke utfallit till belåtenhet, så har jag gjort en del erfarenheter
rörande den litterära smaken på landsbygden, vilka synas mig kunna varå värda
en smula beaktande. Det är givet, att det är en faktisk omöjlighet att välja
böcker så, att de alla tilltala 24 olika personers smak. Kyrkoherden älskar inte
samma litterära alster som stationsinspektoren eller bodkontoristen; vad den ene
anser utmärkt beklagar den andre. Vid mitt första bokval utgick jag från den
grundsatsen att böckerna icke enbart skulle varå roande utan även upplysande.
Romaner borde alltså växla med reseskildringar, populärvetenskap o. d. Jag
fann emellertid snart, att min åsikt alis icke gillades av de flesta medlemmarna,
som icke orkade plöja genom de tyngre verken utan beklagade sig över deras
olämplighet. De religiöst intresserade funno även tämligen ofarliga moderna
romaner absolut förkastliga, och jag tvingades, för att icke såra deras känslor,
utbyta speciellt en bok. Min första lista hade detta utseende:
Romaner och noveller etc.
Berg, En german.
Berg, Där kriget rasar.
Kellermann, Tunneln.
Barclay, Den heliga stjärnan.
Elgström, Stjärnan vars namn är malört.
Wahlenberg, Drottningen.
Zahn, Kyrkoherden i Anderhalden.
Mörner, Bråvallahus.
Stratton-Porter, Fräkne.
Siwertz, Eldens återsken.
Webster, Pappa Långben.
Janson, Lögnerna.
Leblanc, Arsène Lupin contra Sherlock Holmes.
Reseskildringar etc.
Jensen, Slaverna och världskriget.
König, Handelsubåten Deutschland.
Nordenskiöld, Drömsagor från Anderna.
Bolinder, Det tropiska snöfjällets indianer.
Rasmussen, Nomadliv.
Long, På nordliga stigar.
London, Äventyr på Salomonsoarna.
Nordström, Kåtornas folk.
Mattsson, En herre for till Zanzibar.
Cederschiöld, Infödingarna på Manhattan.
Engström, Åt Häcklefjäll.
Det har nu sitt psykologiska intresse att konstatera, hur dessa böcker mottogos
av de präster, borgare och bönder, som bildade läsecirkeln, samt av dessas
fruar. Jag kan icke våga påstå, att mera än en bok av romanerna vann ett
absolut odelat bifall och det var — Fräkne. Härav skulle jag frestas draga
den slutsatsen, att det på bottnen av den lantliga folkkaraktären vilar en god
portion av naturmystik och romantik, sådan som uppfyller denna bok, och jag
föreställer mig, att den iakttagelsen icke är ny. Man kan snarast förvåna sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
