- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Fjärde årgången. 1919 /
173

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Författaravgift på boklån. (Diskussion vid S. A. B:s femte årsmöte.) - Den parlamentariska frågebyråinstitutionen i Amerika och Sverige. Ett bidrag till frågans belysande av Amanuensen vid riksdagens bibliotek

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Samhället har naturligtvis intet som helst intresse av att lägga hinder i vägen
för spridandet av god litteratur på vad sätt detta än kan ske, således även genom
biblioteken. Däremot har staten ett starkt intresse av att ekonomiskt stödja de
goda författare, som äro i behov av detta stod. Att detta inte går för sig genom
avgift till författaren för varje gång hans bok lånas ut i ett lånbibliotek, bör
emellertid vara uppenbart. Är det en obetydligt läst författare det är fråga om,
blir denna inkomst för obetydlig, är det en mera läst författare, blir biblioteket
för honom en reklam, som betyder bra mycket mer än de eventuella femöringar,
vilka på den föreslagna vägen skulle tillfalla honom.

                                                                *

Gentemot de av inledaren hävdade synpunkterna framhöll skriftställaren
G. Blomqvist som sin mening, att allmänheten säkert ej skulle ha något att invända
mot en mindre avgift till författaren. Härigenom skulle man vinna en
motsvarighet till förhållandet på det dramatiska området.

Bibliotekarie Arne Arnesen underströk däremot inledarens uppfattning, att
biblioteken åstadkomma en ökning av försäljningen. I denna riktning hade också
vid direkt förfrågan uttalat sig ej blott den amerikanska biblioteksföreningen utan
även sekreteraren inom de amerikanska bokhandlanes organisation, som för sin
egen del förklarade sig ej kunna tänka sig att starta en bokhandel i en stad, som
ej hade ett offentligt bibliotek. Också chefen för ett av de större norska förlagen
hade för några år sedan till en tidning ett liknande uttalande. Alla måste vara
ense om att författarnas levnadsvillkor måste förbättras, men det finnes ej något
bättre medel härför än just våra bibliotek.

DEN PARLAMENTARISKA FRÅGEBYRÅINSTITUTIONEN I
AMERIKA OCH SVERIGE.


Ett bidrag till frågans belysande av Amanuensen vid riksdagens bibliotek

Fil. kand. Åke Luthander.

Den utförliga redogörelse för den amerikanska frågebyråinstitutionen, statslig
och kommunal, som lämnats av herr P. G. Widegren på Sveriges allmänna
biblioteksföreningens årsmöte 1918, sedermera intagen i Biblioteksbladet 1919, h. 1—2,
har säkerligen ej kunnat annat än väcka intresse, framför allt hos de myndigheter
och personer, som skulle draga största nyttan av institutionens införande även i
vårt land. Denna fråga, eller i varje fall en densamma mycket närstående, har
varit före i svenska riksdagen redan 1912 — riksdagsman K. Tengdahls motion
—, och att saken sedan dess stått på dagordningen sammanhänger givetvis med
lagstiftningens utbredning över allt vidare områden, en tendens, som har med sig
den nödvändiga följden av riksdagsmännens egen specialisering på de frågor, som
framför andra ta deras intresse och tid i anspråk. Närmast dessa bägge orsaker,
lagstiftningsarbetets forcering och den enskilda folkrepresentantens behov av att
hastigt kunna ta del av lagstiftningens ställning i ett visst ämne i olika länder, ha
föranlett att frågan numera fordrar sin lösning i den ena eller andra riktningen.
Skildringen av den parlamentariska frågebyråns segertåg i sitt hemland gör, att man
på de flesta håll nog är mest böjd att söka densamma i en mer eller mindre
trogen kopiering av originalet. Men är också en sådan utväg den lyckligaste?


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:11:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1919/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free