Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den parlamentariska frågebyråinstitutionen i Amerika och Sverige. Ett bidrag till frågans belysande av Amanuensen vid riksdagens bibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En oeftergivlig fordran på ett dylikt kortindex vore dess aktualitet, en strävan
att med alla till buds stående medel hålla det »up to date». Till ernående av
detta mål måste det utbyte av parlamentstryck, som nu äger rum mellan svenska
riksdagen och utländska parlament, väsentligt utvidgas och omfatta icke blott
parlamentstryck i egentlig mening utan även officiella utredningar i allmänhet.
Kommittéförslaget av år 1913 rörande ett centralt förvaltningsbibliotek har också
ägnat sin uppmärksamhet häråt och föreslagit åtgärder för avhjälpande av de
hittillsvarande bristerna, bland annat genom ett närmare samarbete mellan departementen
och riksdagsbiblioteket. Nyligen gick genom pressen ett meddelande att den stora
engelska trustkommittén slutfört sitt arbete och att dess betänkande översänts till
svenska utrikesdepartementet. Det lämpligaste torde väl vara, att dylikt tryck
samlades på ett ställe, i detta fall riksdagsbiblioteket, för att sedan, jämte det av
betänkandet eventuellt föranledda regeringsförslaget, parlamentsdebatten och
fackkritiken, på ovannämnda sätt registreras. Samhällsutvecklingen går fort i våra
dagar. På kontinenten har det industriella socialiseringsproblemet blivit förejmål
för livlig diskussion och framkallat officiella utredningar. För att taga ett annat
exempel har den engelska kolkommissionen säkerligen sammanfört ett rikhaltigt
material av stort intresse för oss. Det är emellertid innan dylika problem här
aktualiserats i lagförslagets form, som man bör söka sammanföra och registrera
det utländska trycket i hithörande frågor.
För att hålla ett index av ovannämnda typ fullt à jour — mer än för arbetet
med själva registreringen — fordras en närmare kontakt med den speciellt
juridiska sakkunskapen. Med de resurser, som hittills stått till buds, lär det väl
också vara ogörligt att kunna följa med det utländska lagstiftningsarbetet och vad
som nu särskilt härvidlag intresserar: det tryck vari detta behandlas. En utväg
härför har emellertid öppnats i och med årets omorganisation av utrikesdepartementet,
ett medel, som om det utnyttjas säkerligen skulle visa sig fruktbärande.
På departementets stat finnes nämligen upptaget ett antal socialattachéer, i
avsikt att genom dessa hålla Sverige i kontakt med de sociala företeelserna hos
de större nationerna. Fördelaktigt vore om dessa ämbetsmän även hade
uppmärksamheten fäst vid det utländska parlaments- och lagtrycket, biträdde vid
förmedlingen av utbytet av detta mellan Sverige och det land, i vilket de vore
ackrediterade, samt genom sina upplysningar underlättade materialets registrering. Dylika
uppgifter stå i varje fall i naturligt samband med den verksamhet, som den
föreslagna instruktionen för sociala attachéer anvisar dem.
Skulle en dylik registrering komma till stånd och erfarenheten sedermera
visade att den lämpligen borde utbyggas i stil med det amerikanska systemet
torde inga svårigheter möta härför. Om emellertid ovanstående resonemang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
