Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den parlamentariska frågebyråinstitutionen i Amerika och Sverige. Ett bidrag till frågans belysande av Amanuensen vid riksdagens bibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
angående förutsättningarna för en svensk parlamentarisk frågebyrå håller streck,
är den begränsning, som jag här ovan tillåtit mig förorda, ur flera synpunkter —
icke minst vägande ekonomiska — den riktiga.
Den gren av de amerikanska frågebyråernas verksamhet, som består i motioners
uppsättande och formella avfattning har i detta sammanhang mindre intresse —
om ej för de utskott, för vilka en dyrbar tid upptages med en mycket av
formella skäl nödvändig masslaktning av motioner.
Till sist några ord i anslutning till den redogörelse, som av författaren
lämnas för de tillfällen, då en svensk parlamentarisk frågebyrås verksamhet
eller frågor av besläktad art varit föremål för riksdagens uppmärksamhet. Det
är särskilt vid två tillfällen saken varit uppe: 1912 genom herr Tengdahls
motion och 1916 genom motion avgiven av herr Branting. Herr Tengdahls
motion refereras utförligt i inledningsartikeln, till vilken alltså här kan hänvisas.
Båda motionärernas förslag falla något på sidan om såväl den amerikanska
frågebyråinstitutionen som här ovan föreslagna index för utländskt parlaments- och
lagtryck. Herr Tengdahl riktar sig närmast mot det tidsödande slåendet i
riksdagstrycket för att kunna studera en politisk fråga eller vissa detaljer i en dylik. Han
väljer också ett drastiskt exempel för att bättre åskådliggöra olägenheten av det
nuvarande systemet och skildrar fördelen av att sammanföra trycket rörande större
frågor i ett dossiersystem, vars etablerande han i sin motion förordar. Herr
Tengdahl har slagit upp ordet Riksdagsmannaval i det Johanssonska sakregistret
till riksdagstrycket och finner där 256 hänvisningar under denna rubrik. Att herr
Tengdahl i hastigheten fallit offer för missuppfattningen, att han vore nödsakad
beställa fram lika många volymer, som antalet hänvisningar i registret är nu en
sak för sig, viktigare är nog en annan anmärkning. Varken motionären eller
någon annan intresserad lär det väl falla in att studera den historiska utvecklingen
i den åsyftade frågan »från äldsta tid till våra dagar» i riksdagstrycket, där sakens
kärna helt undanskymmes av den oändliga massa formalia, som alltid häktar sig
på dylika ärenden under deras vandring mellan kommittéer, utskott och kamrar.
Åsyftar man att ernå en dylik översikt vinnes ändamålet snabbare och bättre med
begagnande av de fackliga handböckerna, i vilka frågan befrias från oväsentliga
detaljer. Vill man däremot ha reda på en detaljsak, debatter i en fråga ett
visst år o. dyl., då är nog herr Tengdahls anmärkning väsentligen feladresserad,
den skulle i så fall rikta sig mot en av registrets största förtjänster: hänvisningárnes
utförlighet.
Herr Brantings motion vid 1916 års riksdag förordade bearbetning, översättning
och utgivning av viktigare in- och utländskt riksdagstryck. Den verksamhet herr
Branting i sin motion avser, utövas — i varje fall var så förhållandet före kriget —
inom några europeiska parlament. Herr Widegren anser självklart, att om en
riksdagens frågebyrå inrättas, denna detalj med nödvändighet faller inom ramen
för byråns uppgift. Jag har här ovan i sammanhang med kritiken av det amerikanska
systemet dragit nyttan av en dylik bearbetning i tvivelsmål. Argumenten
behöva alltså ej här upprepas. Ett index av föreslagen typ kunde vara till nytta
såväl för riksdagsmännen som för de ämbetsmän, som hade det förberedande
arbetet om hand, medan den i motionen föreslagna bearbetningen och
översättningen vore till nytta så gott som enbart för de förra.
För övrigt torde redan under nuvarande förhållanden den politiskt intresserade
medborgaren ha vissa beaktansvärda hjälpmedel till förfogande för ernående àv
kännedom beträffande utlandets lagstiftning på olika områden. Facktidskrifterna
äro ju ett sådant. På senare tid har även tillkommit ett annat. Varje större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
