Biblioteksbladet / Fjärde årgången. 1919 / 181 (1916) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Danska författare- och biblioteksmöten 1919

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fattarinnan fru Thit Jensen, förslagets ursprunglige upphovsman, för huru hon tänkt
sig saken ordnad. Författareföreningarna skulle sälja kuponghäften till biblioteken
innehållande kuponger av följande utseende:

	|	Forfatterafgift
	|	5 Øre.
	|	Betalt
............................................................................	|
Her anføres Forfatterens Navn. Tydelig Skrift.	|

Vid utlån skulle så låntagaren betala sin femöring och emottaga kvittot,
kupongen ifyllas och sedan insändas till författareföreningarna, som ägde att
verkställa fördelningen av de inkomna medlen. Under diskussionen uttalades mycken
sympati för förslaget, av bl. a. Selma Lagerlöf, men även starka betänkligheter
både från författarehåll och framförallt från de närvarande biblioteksrepresentanterna.
Bibliotekarie Dössing, som är medlem i en kommitté tidigare tillsatt för att
genomarbeta frågan, framhöll, att det motstånd, som förslaget allmänt mött bland
biblioteksmännen, ingalunda innebar, att man icke unnade författarna en välförtjänt höjning
av de alltför låga författarearvodena, icke heller finge de obestridliga praktiska
vanskligheterna anses som oöverkomliga; men det utslagsgivande vore tankens absoluta
oförenlighet med de linjer, enligt vilka det moderna biblioteksarbetet världen utöver
fortgår. Dess krav på att göra böckerna allt lättare tillgängliga för dem, som
önskade begagna sig av dem, tilläte icke någon extra beskattning av allmänheten.
Däremot kunde man tänka sig, att staten åtoge sig att betala »femören», om nu
nödvändigt denna form för författarnas understödjande skulle bibehållas; icke heller
vore något att invända mot att i de privata affärsmässiga lånebiblioteken, som i
synnerhet i Danmark med dess »bogtaske»-system ha en synnerligen talrik
kundkrets, den önskade avgiften infördes. Följande resolution antogs av mötet:

1. Nordisk Forfatterstævne henstiller indtrængende til de respektive skandinaviske
Landes Bevillingsmagt, at der införes en af de offentlige Kasser baaret Afgift til
Forfatterne for Laan af skönlitterære og populærvidenskabelige Værker fra samtlige
offentlige Biblioteker og Bogudlaan.

2. Bestyrelsen bemyndiges til at arbejde videre paa enten ad Overenskomstens
Vej eller ad Lovgivningsvejen, eventuelt internationalt, at indföre en Afgift til
Forfatterne af skönlitterære og populærvidenskabelige Værker fra erhvervsmæssigt drevne
private Bogudlaan.

                                                                *

Den danska folkbiblioteksrörelsen har icke fortgått efter samma enhetliga plan
som den svenska. De smärre oftast av frivilliga arbetskrafter skötta
landsbybiblioteken ha gått sina egna vägar och trätt i ett mer eller mindre skarpt
motsatsförhållande till de större folkbiblioteken, vilket bl. a. tagit sig uttryck i att de förra
häft sin egen sammanslutning, Foreningen Danmarks Folkebogsamlinger, med
Bogsamlingsbladet som medlemsorgan, medan de senare utgjort huvudbeståndsdelen i
den 1916 ombildade Dansk Biblioteksforening. Utom rent personliga motsättningar
av en viss skärpa har det framförallt varit olika synpunkter på de folkliga
bibliotekens uppgifter, som markerat åtskillnaden. De mindre biblioteken, som till största
delen ha sin läsekrets bland lantbefolkningen, lägga huvudvikten på förströelselitteraturen,
mena, att det gäller att tillfredsställa och utveckla läslusten, men tilltro
icke sina kunder förmåga att arbeta med böcker; de större åter se boken
huvudsakligen som upplysningsfaktor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>