- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Fjärde årgången. 1919 /
180

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den parlamentariska frågebyråinstitutionen i Amerika och Sverige. Ett bidrag till frågans belysande av Amanuensen vid riksdagens bibliotek - Från Danska författare- och biblioteksmöten 1919

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

politisk fråga förberedes i regel av en kommitté. Det betänkande, som av denna
framlägges, plägar allt efter frågans natur åtföljas av en av sekreteraren utarbetad
översikt över motsvarande lagstiftning i utlandet. För att endast ta några exempel
så åtföljde dylika översikter de betänkanden, som 1917 avgåvos av vatten- och
flottningslagskommittén, 1918 av hemslöjdskommittén och utredning angående
rösträttsutövning, 1919 av kommittén för utredning av ett närmare samarbete
mellan konung och riksdag i utrikesärenden . m. fl. Likaså åtföljdes
rösträttspropositionen till innevarande års lagtima riksdag av en redogörelse för första
kammarens (second chambers) statsrättsliga ställning i olika länder, utarbetad av
professor Wallengren.

Till sist en sammanfattning i mera koncis form av de resultat, som framgått
ur ovanstående undersökning:

1) De förutsättningar, under vilka den parlamentariska frågebyråinstitutionen
utvecklats och arbetar i Förenta Staterna äro av den nationella och politiska
egenart, att dess överflyttande i sin helhet på svensk botten måste anses
föga lämpligt.

2) Förutsättningarne, historiskt och statsrättsligt betingade, för institutionens
upprättande i Sverige, göra det nödvändigt, att den avpassas för begagnande
av personer, vilka genom sina fackkunskaper äro i stånd att mera
självständigt använda densamma.

3) Den lämpligaste formen torde i så fall varå ett index (upplagt efter
kortsystem) över utländskt parlaments- och lagtryck. Även med ett begränsat
penninganslag kunde därvid mycket uträttas i förslagets syfte.

FRÅN DANSKA FÖRFATTARE- OCH BIBLIOTEKSMÖTEN 1919.


Av Andre bibliotekarien Gunnar Carlquist.

Vid den Nordiska författarekongressen, som sammanträdde i Köpenhamn 18—
21 maj d. å. hade även de nordiska biblioteksföreningarna anmodats att låta sig
representera. Från Danmark mötte bibliotekarierna S. Dahl och Th. Dössing,
från Norge bibliotekarie A. Kildal och från Sverige undertecknad.

De båda diskussionsämnen, som närmast berörde biblioteksförhållanden, gällde
upprättande av skandinaviska bibliotek i de nordiska huvudstäderna och frågan
om avgift på boklån, avsedd att tillfalla resp. författare. Den förra diskussionen,
inledd av Sveriges författareförenings ordförande E. Didring, utmynnade i en
resolution med uppmaning till folkbiblioteken att supplera sina samlingar av skandinavisk
litteratur på originalspråken. Tanken möttes nämligen icke av någon större entusiasm.
I synnerhet från norskt bibliotekshåll, bibliotekarie A. Krogvig, medlem av den
norska författaredelegationen, framhölls, att något behov av de föreslagna biblioteken
knappast förefunnes, då redan bestående bibliotek tillgodosågo kraven på nordisk
skönlitteratur, och de tänkta biblioteken lätt kunde riskera att bli isolerade och
bortglömda.

Det andra diskussionsämnet, om »femören», tilldrog sig givetvis huvudintresset.
I ett mera temperamentsfull än vederhäftigt inledningsföredrag redogjorde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:11:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1919/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free