- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Fjärde årgången. 1919 /
188

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Petrini, Henrik. Dopet och nattvarden. A. B. 1918. 48 s. (Verd. småskr. 221.) 0:50.

Liksom i ett tidigare arbete »Kristnad hedendom» (1913) utgår förf. från följande grundfalska
förutsättning: kristendomen innehåller en mängd bruk och föreställningar, som
ursprungligen tillhört andra religioner, alltså kan man icke tala om någon kristen religion. Förf.
har stannat vid och blivit överraskad av vissa yttre formella likheter, men har icke gjort sig
möda att framtränga till den inre andliga strukturen av den religion han skildrar och har
därför ej heller kunnat finna den genomgripande olikheten. Han anlägger på religionen en
naturvetenskaplig kunskapsteori, något som i modern filosofi anses som en övervunnen ståndpunkt.
Han åberopar för sin uppfattning även teologer (Pfleiderer och Gunkel), som berömmas för
religionshistorisk objektivitet, men känner icke deras gemensamma förklaring, att uppvisandet av
kristendomens samband med andra religioner, långt ifrån att äventyra den förras självständighet
och inre värde, tvärtom är »den mest storartade och solida apologi för kristendomen,
somtänkas kan». — Förf. drager i detta arbete inga slutsatser av sitt sammanbragta material, utan
överlåter åt läsaren att göra detta, men det är ganska tydligt, att flertalet läsare av arbetet hämta
och stärkas i den mening förf. önskar. Förf:s bevisföring svävar emellertid fullständigt i luften.
Hans sakkunskap är erkänd, när det gäller mekanik m. m. Där dessa områden sluta, upphör
också hans vederhäftighet.         H. S—r.

Richter, Erland. Indiska dagar och nätter. Minnen och rön från en resa
till och i sagolandet. Lb. 1919. 165 s. Ill.         4:50.

En livligt och medryckande skriven turistskildring av en vaken och för Indiens land och
folk — ej minst ur missionssynpunkt — varmt intresserad iakttagare. Naturen, klimatet,
folklivet, hemmet — från all detta lämnas goda och pålitliga teckningar. Kapitlet om kasten är
ett litet mästerstycke i sitt slag. Arbetet är en god »nybörjarbok» för den som vill sätta sig
in i de underliga sederna i ett underligt land.         G. Lbrg.

Silén, Elin. Mission och missionsstudium. Diak. 1917. 30 s. Litt.         0:40.

Denna skrift har närmast avseende på det praktiska arbetet för missionen ute i församlingarna.
Den framhåller missionens betydelse som en andlig livskälla och ger en del goda råd
beträffande missionsstudiets anordnande i syföreningar och läsecirklar.         G. Lbrg.

Warneck, Joh. Evangelii livskrafter. Missionserfarenheter inom den
animistiska hedendomen. Övs. [fr. ty.] av Anna Axelson. Sv. missionsförb.
1918. 346 s. Litt.         6:—.

Förf., som är en av Tysklands mest framstående missionsmän, har i många år verkat som
missionär bland batakemas folk på Sumatra. Hans arb. röjer såväl den framstående
missionären som den högt bildade religionshistorikern och den skarpt iakttagande religionspsykologen.
Han har mer än de flesta förstått att tränga in i de primitiva folkens själsliv och underliga
föreställningsvärld. Med utgångspunkt från dessa iakttagelser uppvisar han på ett slående sätt.
vilken betydelse kristendomen häft såsom en ny livsmakt bland dessa folk, hurusom den
religiöst, etiskt och socialt verkat höjande och frigörande allt under det att den tagit hänsyn till det
egenartade och även från kristlig-etisk synpunkt berättigade i såväl individens som samfundets
liv. Arb. intager en rangplats inom missionslitteraturen och har av religionshistorici
betecknats som ett av de mest betydande bidragen till vår kännedom om naturreligionerna. G. Lbrg.

D. Uppfostran och undervisningsväsen.


Backman, E[ugéne] Louis. »Studenternas sjunkande intelligens.» Ask. 1919. 31 s. 0:80.

Förf. diskuterar tillförlitligheten i de gängse bevisen för studenternas sjunkande intelligens
och påpekar särskilt svårigheterna i att med stod av betygen från studentexamen bilda sig en
säker mening i frågan.         M. J.

Foerster, Fr[iedrich] W[ilhelm]. Uppfostran och självuppfostran. Övs.
av Ruth och Manfred Björkquist. Nbl. 1918. 235 s. (Sv. kristl. studentrör.
skriftser. 85.)         5:—.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:11:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1919/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free