Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Pravitz, Hj. Från Persien i stiltje och storm. Db. 1918. 311 s. 8:—.
Det är en ganska innehållsrik skildring, som förf. — eller snarare de båda förf., ty
persersvensken R. Nicolin har bidragit med två viktiga kapitel — lämnat från det land, där
svenska officerare häft en kort men märklig verksamhetsperiod som organisatörer och skapare av
god ordning.
Landet som sådant, dess natur, dess politiska förhållanden, affärer och näringsliv bilda i
framställningen en bakgrund, mot vilken det svenska gendarmeriets tillkomst, arbetsuppgifter
och metoder klarare framträda, och det hela giver därför ett bidrag till Persiens historia och
geografi. Att den personliga upplevelsen stundom starkt framträder, faller av sig självt.
Särskilt är det så i bokens senare del, som behandlar de skickelsedigra och tragiska händelser,
som gjorde slut på de svenska perserfararnas arbete. Det är här på mer än ett ställe, som
man önskade få veta mera för att få full klarhet i sammanhanget, men förf. har väl häft skäl
för att iakttaga en viss förtegenhet.
Åtskilligt vore att tillägga om bokens förtjänster, om konkreta detaljer, t. ex. den livfulla
skildringen från Teherans gator och basarer, om den stundom humoristiska tonen, om det
flärdfria sätt, på vilken gendarmeriet omtalas, varvid förf. alltid med eftertryck betonar dess
insats utan att skryta, men sällan, alltför sällan lämnar några konkreta detaljer från det
»Hjalmarsonska räfst- och rättartinget», men det torde vara nog att önska, att »försöket» skall slå
väl ut, så att de båda förf. kunna göra allvar av sin hotelse att komma med en ny upplaga av
större dimensioner och med mera växlande innehall. »Ty det finnes mycket att skriva om
Persien.» S. S.
Skottsberg, Carl. Tiil Robinson-ön och världens ände. A. B. 1918. 208
s. Ill., kart. 15:—.
Under en forskningsfärd till Sydamerika för ett tiotal år sedan gjorde S. ett tillfälligt
besök på den lilla republiken Chile tillhöriga ögrupp i Stilla havet, som efter
upptäckaren bär namnet Juan Fernandez-öarna och är mest bekant genom den engelske sjömannen
Alexander Selkirks »robinsonad» på en av öarna (1704—09). Här fann S. ett utomordentligt
rikt arbetsfält i så gott som obruten »vetenskaplig mark», och sin föresats att göra öarna till
föremål för en omsorgsfull undersökning; blev han i tillfälle att förverkliga mitt under världskriget.
I sitt arbete biträddes han tappert av sin unga hustru, som han valt till sin assistent, »icke
därför att det numera brukas så», utan på grund av »hennes lämplighet för fältarbeten och
förmåga att uthärda strapatser», och av allt att döma kunde han icke ha gjort ett
lämpligare val.
I den bok, vilken föreligger som det närmaste resultatet av resan, ger förf. en fängslande
framställning av sina exkursioner och forskningar samt öarnas egenartade, underbara växtvärld
och deras övriga naturförhållanden. Gärna skulle man önskat att han givit en antydan om
de vetenskapliga resultaten, men det torde väl tillhöra andra publikationer. Efter slutat
arbete på Juan Fernandez besöktes Påskön, där bl. a. de märkvärdiga, gåtfulla sten statyerna
uppsöktes.
Mången läsare väntar kanske av Skottsbergs sista bok något sådant som den lille gossen,
om vilken förf. berättar, och. som på hans föreläsning hade sin »Robinson Crusoe» med sig för
att riktigt kunna följa med. Men verkligheten och dikten ha ofta mycket litet gemensamt,
och Defoe skrev sin lok i helt andra syften än att skildra Masatierra, även om han fått idén
från Selkirks ofrivilliga vistelse på ön. Om förf. därför icke har mycket att säga om alla
pojkars Robinson, sa ha han och hans hustru upplevat tillräckligt med spännande äventyr för att
ge en ersättning, äventyr, där livet stod i fara nästan lika mycket, som när Fredag var i
vildarnas händer, t. ex. deras klättrarfärder på Masatierra och till Masafueras topp och deras i
ordets nästan bokstavliga mening halsbrytande avfärd från den sistnämnda ön. — Det är att
hoppas, att det förträffliga arbete, med vilket förf. riktat vår geografiska litteratur, skall få
vidsträckt spridning och finna vägen till alla bibliotek. S. S.
Johnsson, Pehr. Boken om Broby. Förf. [Broby]. 1919. 149 s. Ill., portr. 7:50.
Den flitige bygdeforskaren Pehr Johnsson har här skildrat sin hembygds historia, dess
ekonomiska förhållanden, kyrka och skola o. s. v. Det synes vara en ganska noggrann
materialsamling och bör kunna påräkna intresse hos alla som genom härstamning eller på annat sätt
ha förbindelse med Östra Broby socken i Skåne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
