Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Ämnes- och bokval i studiecirklarna. Ur ett föredrag på folkbildningsmötet i Västerås den 27—29 juni 1919
- Andrew Carnegie. En biblioteksdonator
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ANDREW CARNEGIE.
EN BIBLIOTEKSDONATOR.
Av Fil. mag. Greta Linder.
Om man i detta nu skulle nämna namnet på några av de senaste
generationernas amerikanare, vilkas rykte trängt vidast i det europeiska
medvetandet, skulle namnet härovan nog få många konkurrenter. Kriget har minskat
avståndet till Amerika, i det att det ökat de ömsesidiga relationernas
intensitet, och från att förut knappast ha varit känt annat än ur ett slags
emigrantsynpunkt har Amerika nu upphöjts i samma intresse-klass som de
europeiska stormakterna. Wilson, Pershing, Hoover, Ford kunna väl i denna dag
identifieras av nästan varje skolbarn, under det att en genomsnittseuropé för endast
cirka fem år sedan nog med ganska stor svårighet hade kunnat nämna mer än
ett eller par namn på kända amerikanare. Bland dessa torde dock Andrew
Carnegie kunna ha varit ganska säker om en plats. Hans för en privatperson
ovanliga ryktbarhet hade två rötter: hans sagolika affárskarriär — även för
amerikanska förhållanden enastående — och hans filantropiska verksamhet av både
för Amerika och Europa förut okända mått, varförutom tillkommer som ett särskilt
plus för hans möjlighet till ryktbarhet även i Europa, att hans donationer icke
inskränkte sig till Amerika utan i icke oväsentlig grad även kommit europeiska
länder till godo. Själv kände han sig alltid som anglo-amerikan. Han var
till börden skotte, född 1837 i den skottska byn Dunfermline; och vad som är
viktigare i detta sammanhang — han var hela livet fäst vid denna sin fäderneby
och vid hela sitt fädernesland med de starkaste band av tillgivenhet. Sedan han
vid 60 års ålder dragit sig tillbaka från sina affärer, för att helt ägna sig åt
filantropisk verksamhet, valde han också Skibo Castle i norra Skottland till sitt
sommarhem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:11:08 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1919/0214.html
