Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bo Bergman och Anders Österling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men det är inte bära i Bäckahästen Skåne lever upp. I Österlings sista diktsamling,
där han måhända har nått högst hittills, i Idyllernas bok, finnes en hel rad dikter,
besjungande gamla gästgivargårdar, gamla kyrkogårdar, gamla trädgårdar med
bersåer och gångar och gamla skånska typer i trygg och värdig grandezza, pampar,
vana att regera sin gård och sin socken. Det är allt levandegjort i suggestiv
konstnärlig form. Tag t. ex. en dikt som Häraderna. Är det ej hela Skåne i poetiskt
fågelperspektiv?:
»Till Skånes härader, en hyllningssång,
till gamla slätters gröna dukagång
med vita torn som mönster skott i väven,
med veteguld och klöverpurpur även!
Nu gå ej mannarna till vapenting
men häradshedern lever vitt omkring.
Än gnäggar milsvitt som i dagar forna
det hästuppfödande, det karska Torna,
än Bara-hustruns flinka spole går
med äkta garn, som trotsar stoftets år.
I Luggude, i dalens timotej
där klaga kreaturens mular ej
och jaktskönt klinga åkerhönsens toner
i aftonskimret över Skytts stationer.
Än viftar Ingelstad med möllevingar
än lyfter Ljunit sina sädesbingar,
och nedåt Vemmenhög, där kalken bränns,
står ugnen altarlik mot havsblå gräns.
Där är min bygd, där levde mina fäder,
där bor den kärlek, varav minnet kväder.»
»Kungar av kåtan,
fågelfria,
vilsna i tiden och hemma i gåtan,
lapparna leva i myrarnas ljus,
rödja ej jord och bygga ej hus,
valla och vandra, sejda och sia
ut mot den eviga norrskenskvällens
ljungande blånad — till vila på fjällens
yttersta hall, där i blodade hudar
fädernas gudar
mumla sin ursång med stämmor av sten.
Frostarna vitna på bete och viste,
snart skall de härjade stammarnas siste
släcka sin pipa och dö hos sin ren.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
