Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Planer på biblioteksbyggnader i Borås och Helsingborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ordnandet av Hälsingborgs biblioteks- och arkivväsen.
Biblioteksväsendets ordnande samt frågan om inrättandet av ett eget arkiv har i Hälsingborg
kommit på dagordningen närmast med anledning av vissa planer rörande stadsbibliotekets
lokalbehov.
Stadens drätselkammare överlämnade nämligen för en tid sedan till styrelsen för Hälsingborgs
stadsbibliotek en skrivelse, i vilken meddelades, att det hus, där biblioteket för närvarande
är inrymt, har erbjudits postverket till inköp, vilket erbjudande gäller till den i juli 1920.
Dock torde, säger drätselkammaren, stadsbiblioteket kunna få behålla sina lokaler åtminstone
för hela 1921.
Det framgår av drätselkammarens skrivelse, att det ifrågasatts att upplåta de nuvarande
museilokalerna åt stadsbiblioteket, då museet skall förflyttas till Fredriksdahl, men tidpunkten för
denna förflyttning är obestämd och torde dröja väsentligt längre än till 1921 års utgång.
Drätselkammaren begärde därför ett yttrande av stadsbibliotekets styrelse, huruvida stadsbiblioteket
provisoriskt skulle kunna inrymmas i brandväsendets lokaler i Rådhuset, därest dessa blevo
lediga.
Stadsbibliotekets stryrelse var snart klar med sin utredning i saken. Styrelsen säger sig ha
häft sin uppmärksamhet riktad på lokalfrågan även tidigare, då de nuvarande lokalerna icke
medge någon utvidgning av biblioteket och uttalade sin tillfredsställelse över drätselkammarens
initiativ i ärendet.
Därpå fortsätter styrelsen i sitt yttrande:
»Både i sitt budgetförslag för år 1920 och i flera tidigare skrivelser har styrelsen häft
anledning att utförligt framhäva den stora betydelse för kulturlivet, som biblioteksrörelsen
städse har, och som särskilt i nuvarande tidsläge framträder med ökad tydlighet och skärpa.
Det torde varå obehövligt att upprepa dessa för stadsfullmäktige välbekanta och numer tämligen
allmänt som riktiga erkända resonemang. Vare det nog sagt, att biblioteksväsendet väl kan
anses varå den kulturinstitution, som vid sidan av skolväsendet har den största betydelsen för
folkbildningen — en betydelse, som kommer att i eminent grad ökas efter ikraftträdandet av
lagen om åtta timmars arbetsdag, då det för samhället blir en uppgift av vital vikt att med
alla till buds stående goda medel draga särskilt ungdomen från oädla eller förflackande nöjen
och hos densamma väcka allvarliga och gedigna kulturella intressen. Det kan näppeligen
varå förmätet att påstå, att i följd av dessa omständigheter den tidpunkt ej är avlägsen, då
det överallt i vårt land måste framstå såsom ett kategoriskt krav att organisera landets biblioteksväsen,
som hittills onekligen varit i jämförelse med vissa andra länders betänkligt försummat,
så, att det är väl skickat att fylla sin stora uppgift.
Ser man saken på detta sätt så att säga extensivt, vilket numer torde varå den enda
försvarliga synen på ämnet, så är det uppenbart, att det måste bli en plikt för målsmännen för
vårt svenska biblioteksväsen att söka i tillämpliga delar åt detsamma bereda en utveckling
jämförlig med samma samhällsinstitutions utveckling i särskilt Förenta Staterna och även i
Norge. Den första förutsättningen härför är tillräckligt rymliga, fullt ändamålsenligt inredda
och konstruerade lokaler med goda naturliga belysningsförhållanden på en tomt, som är
välbelägen, gör reklam för institutionen och möjliggör och gynnar även rörelsens ytterligare
utvidgning i framtiden.
Den för Hälsingborg lämpligaste formen av huvudbibliotek är ett sådant, som utgör en
kombination av folkbibliotek och vetenskapligt bibliotek med huvudvikten lagd på det förra
momentet. I ett sådant tidsenligt inrättat bibliotek behövas framför allt följande lokaliteter
1) Ett utlåningsrum. Detta bör varå ganska stort med hyllplats längs väggarna för minst
8 000 band (40 m. hyllplats) jämte utrymme dels för ett par fristående dubbelhyllor, rymmande
minst hälften av förutnämnda bokkvantitet, dels för ett par bord.
2) Ett läsrum för vuxna. Detta bör rymma cirka 50 personer och ha en golvyta av
minst 100 kvm. Härtill kan eventuellt komma ett »annex» för tidningar (c:a 30 kvm.) Detta
bör kunna avskiljas från stora läsrummet medels skjutdörrar och varå försett med egen ingång,
så att det vid behov kan användas till studiecirkelsammanträden. Studiecirklarnas svårigheter
vid anskaffande av lokal för dessa sammankomster kunde på detta sätt till en viss grad avhjälpas
från det allmännas sida.
3) En läsesal för minst 100 barn. Denna bör ha egen utlåningsavdelning.
4) Ett par rum för specialstudier, för ett mera vetenskapligt utnyttjande av bokbeståndet,
därav t. ex. ett rum för kommunal och allmän politisk litteratur. Även dessa lokaliteter kunna
lämpligen förläggas så, att de kunna upplåtas åt studiecirklar.
5) Nödiga lokaler för bokmagasin.»
Styrelsen ansåg de omtalade lokalerna i rådhuset absolut olämpliga, dels på grund av
läget vid en mörk tvärgata, dels på grund av den ringa golvytan. Beträffande frågan om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
