Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Planer på biblioteksbyggnader i Borås och Helsingborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bibliotekets inrymmande i museet framhöll styrelsen, att tidpunkten för dessa lokalers ledigblivande
var alltför obestämd, varför bibliotekets nu oavvisliga behov av nya lokaler ej på så
sätt skulle kunna fyllas. Styrelsen ansåg därför klokheten bjuda att åtminstone som tänkbart
alternativ föreslå en nybyggnad.
Styrelsen hemställde därför till stadsfullmäktige, att stadsfullmäktige måtte i och för lösandet
av stadsbibliotekets lokalfråga tillsätta en kommitté av sju medlemmar, av vilka två skulle
tillhöra stadsbibliotekets styrelse och två representera Arbetarekommunens bibliotek med
uppgift jämväl att i behövliga delar samarbeta med kommittén för omläggning av
föreläsningsföreningens verksamhet.
Denna kommitté borde erhålla i uppdrag att till stadsfullmäktige snarast möjligt inkomma
med dels förslag till grundlinjer för utvecklingen av Hälsingborgs biblioteksväsen, dels utredning
huruvida möjlighet förefunnes att intill önskvärd och lämplig tidpunkt aptera den nuvarande
museibyggnaden till en modern bibliotekslokal i överensstämmelse med angivna allmänna
grundprinciper och, därest apterandet ay museibyggnaden skulle visa sig varå inom viss given
tidsgräns ogenomförbart eller över huvud taget inopportunt, inkomma med förslag till uppförande
av en tidsenlig, efter stadens förhållanden lämpad biblioteksbyggnad.
Biblioteksstyrelsens ovan anförda hemställan har givit magistraten anledning föreslå, att åt
den kommitté, som kunde bliva tillsatt med anledning av styrelsens för stadsbiblioteket
framställning, måtte uppdragas att jämväl utreda frågan, huruvida eu förening av biblioteks- och
arkivväsendet inom staden kunde finnas lämplig, och i så fall på vilket sätt denna sak borde
organiseras och ordnas.
Magistraten framhåller i sin skrivelse, att för närvarande äro stadens arkivhandlingar spridda
på olika håll. De äldsta, eller för tiden före skilsmässan med Danmark fram till 1658, finnas
förvarade huvudsakligen i danska riksarkivet. Beträffande arkivhandlingarna för tiden därefter
finnas sådana förvarade i landsarkivet i Lund för tiden intill början av 1800-talet. Borgerskapets
och stadsfullmäktiges arkivalier samt andra stadens verks och styrelsers handlingar finnas
däremot förvarade i staden dels i arkivrum på rådhuset och dels hos de särskilda myndigheterna.
Givetvis borde det, anser magistraten, varå av stort intresse att få stadens alla bevarade
arkivhandlingar från äldsta tider sammanförda i ett gemensamt stadsarkiv, dit ej blott Hälsingborgs
i landsarkivet förvarade handlingar överflyttades, utan även alla olika myndigheters
arkivhandlingar överfördes, i den mån de icke längre vore erforderliga för det löpande arbetet inom
vederbörande myndigheters expeditioner.
Genom en sådan centralisation av arkivväsendet borde enligt magistratens mening åtskilliga
fördelar vinnas. I ett stadsarkiv under sakkunnig ledning skulle arkivmaterialet bliva bättre
vårdat och förtecknat och lättare tillgängligt såväl för stadens egna invånare och myndigheter
som för främmande forskare. För en stad av Hälsingborgs storlek måste det också anses som
ett kulturellt intresse av icke ringa vikt att inom sitt eget område för framtiden disponera sina
gamla urkunder och andra handlingar, vilka utgöra det bästa materialet för alla forskningar
rörande stadens utveckling ur såväl historiska och kulturhistoriska som sociala, ekonomiska
och merkantila m. fl. synpunkter.
De ovan relaterade förslagen behandlades vid stadsfullmäktiges sammanträde den 18
sistlidne november, och beslöts därvid i enlighet med biblioteksstyrelsens framställning att tillsätta
en kommitté på sju personer för utredning av biblioteks- och föreläsningsverksamhetens ordnande.
Till denna kommitté remitterades också magistratens framställning rörande stadens arkivalier.
*
I sammanhang med de planer på skapandet av egna byggnader åt folkbiblioteken,
särskilt i städerna, som just nu flerestädes äro å bane, kan det vara skäl
att redan nu erinra om bibliotekarien Arne Arnesens nyutkomna rikt illustrerade
arbete »Bibliotekbygninger» (Stenersens forl., Kristiania 1919, 68 s., pris 4 kr.),
som i ett följande häfte kommer att utförligare omnämnas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
