Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Organisationen och skötseln av biblioteken vid de allmänna läroverken. (Diskussion vid S. A. B:s fjärde årsmöte.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
motion, och jag kan icke annat än ytterligare framhålla det. Experimentet på det
naturvetenskapliga området motsvaras på det humanistiska av »förmågan att
hantera böcker». Skolbiblioteket skall bli det viktigaste hjälpmedlet att fylla denna
uppgift. För att detta skall kunna vara möjligt fordras å nästan alla håll, att
biblioteken kunna skaffa sig modernare litteratur i mycket större omfattning, än vad de
nu ha. Jag kan emellertid icke underlåta att i detta sammanhang påpeka, att det
dock ofta icke är bristande intresse hos de humanistiskt intresserade, ej heller
läroverksbibliotekets beskaffenhet, som avhåller dem från att livligt frekventera
biblioteket; det är helt enkelt saknanden av tid. När gymnasiereformen om några
år väl blir en verklighet, förmodar jag, att de humanistiskt intresserade få mera
tillfälle att koncentrera sig, och då hoppas jag, att biblioteken skola vara bättre
rustade än nu.
Det gäller emellertid icke endast att ha ett för lärjungarna värdefullt bibliotek.
Man måste på allt sätt intressera dem för biblioteket, och det så tidigt som möjligt.
Det gäller att redan väcka den lille försteklassarens intresse för lärjungebiblioteket,
och härför behöver naturligtvis bibliotekarien hjälp av andra lärare. Har så den
lille pilten väl kommit till biblioteket, fortsätter han därmed, om bibliotek och
bibliotekarie mottagit honom på rätt sätt, och när han blivit något äldre och gått
igenom det å lärjungebiblioteket, som intresserar honom, längtar han till det större
biblioteket. Något som är av mycket stor vikt för att väcka lärjungarnas intresse
för bibliotek är förstås en särskild läsesal. Sådan finnes vid alltför få läroverk
Även en del relativt nybyggda läroverk sakna sådan, och man borde inrikta sig på
att inrätta läsesal vid alla läroverk, där sådant på något sätt kan låta sig göra. I
läsesalen böra förstås finnas uppslagsböcker, idrottstidningar och andra för
ungdom lämpliga tidningar men även en del böcker, som kunna locka särskilt de äldre
lärjungarna till studier och därmed till att besöka läroverkets stora bibliotek. Å
detta bör även för lärjungarna systemet »öppna hyllor» tillämpas. Detta gör mycket
till att vidga deras intresse för biblioteket. Jag har alltid låtit lärjungarna själva
gå omkring och titta på böckerna å det stora biblioteket, och jag har funnit detta
vara mycket fördelaktigt. Någon kan invända, att ett stort läroverksbibliotek
innehåller en del böcker, som ej äro lämpliga för ungdom, men de olämpliga
behöver man ju icke låta stå framme. Jag tror icke heller att de flesta unga ställa
böckerna mera i oordning än andra. Men nu nog om ungdomen och biblioteket.
Jag går till förhållandet mellan läroverksbiblioteket och allmänheten. Allmänheten
har hittills endast i obetydlig grad anlitat läroverksbiblioteken. Vid de läroverk,
där jag förut var bibliotekarie, anlitade inga utomstående biblioteket, och
där jag nu är bibliotekarie, utgöres allmänheten mest av i. d. lärjungar, som utgått
ur läroverket, lärarinnor i staden samt ämbets- och tjänstemän. Sällan har det
varit några andra. Detta beror nog till en del därpå, att det inom den större
allmänheten icke trängt igenom, att läroverksbiblioteket även är tillgängligt för
utomstående men även därpå, att det, varpå läroverksbiblioteket har att bjuda,
framför allt är av intresse för ovannämnda kategorier. Och så är det nog å flera
håll. Största delen av allmänheten vill ha lättare litteratur än vad läroverksbiblioteken
i regel ha att bjuda, och så har uppkommit enskilda och kommunala bibliotek,
vilka, som bekant, å några håll utvecklats betydligt. Somliga av dessa bibliotek
ha även börjat skaffa vetenskaplig litteratur och facklitteratur och på så sätt börjat
för den allmänhet, som förut besökt läroverksbiblioteken, ersätta dessa. Frågan
om förhållandet mellan läroverksbiblioteken och stadsbiblioteken i de större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
