Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Organisationen och skötseln av biblioteken vid de allmänna läroverken. (Diskussion vid S. A. B:s fjärde årsmöte.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att den blir dem till gagn som bibliotekarier. De led, ur vilka statsbibliotekens
tjänstemän rekryteras, äro ju de samma, som de led, ur vilka läroverksbibliotekarierna
komma. Skillnaden är ju, att dessa sista vid tillträdandet av sina tjänster
ej fått någon egentlig teknisk utbildning, men en sådan förvärva de efter hand
själva, och hädanefter kunna intresserade genom kurser i biblioteksteknik väl
tämligen lätt lära sig det tekniska, om de ej kunna det förut. Överstyrelsens utlåtande
genomsyras i det hela av en stor förståelse för läroverksbibliotekarierna, men på
denna punkt är det icke så. Det ser nästan ut, som överstyrelsen velat motivera
den låga lönen därmed, att den ej anser läroverksbibliotekarierna kompetenta att
sköta sina tjänster. En bibliotekarie skall ej ha större timarvode än en inkompetent
timlärare, t. ex. en student utan examen. Det tyckes mig vara en anspråkslös
begäran, att läroverksbibliotekarierna böra ha 140 kr. för veckotimme eller
samma arvode som en kompetent manlig timlärare. Vidare synes det mig skäligt, att
bibliotekarier, som tjänstgjort längre tid, få ännu högre arvode. Sådant kunde
inträda efter 5 eller 10 år.
Den längsta arbetstid, för vilken arvode skulle utgå till bibl., är föreslagen till
5 1/2 timmar i veckan. I de fall, då längre arbetstid tarvas, föreslås, att rektor skall
ha rätt att, när.så anses behövligt, bevilja nedsättning i bibliotekariens
undervisningsskyldighet med högst två timmar. Dylik nedsättning kan vara bra, men i
praktiken kan den vara svår att genomföra, i synnerhet som flera bibliotekarier
även av andra skäl (t. ex. på grund av många skrivlag) kunna ha rätt till nedsättning.
För att sådan nedsättning .endast mera sällan skall behövas, torde skötandet
av utlåningen vid det för de yngsta lärjungarna avsedda lärjungebiblioteket vid
de större läroverken som regel böra lämnas åt en särskild person. I de fall, då
läroverksbibliotekarie blir distriktsbibliotekarie, är såsom redan nämnts, en betydlig
reducering av hans undervisningsskyldighet förstås absolut nödvändig.
Den summa, som överstyrelsen i sin skrivelse till Konungen ansåg nödig för att
möjliggöra ökade arvoden åt läroverksbibliotekarierna samt anställandet av
bibliotekarier vid alla realskolor, var 35000 kr. Överstyrelsen ansåg, att höjningen
av det årliga anslaget, som förut var 8000 kronor, till 35000 kr. icke borde betraktas
som provisorisk och följaktligen icke heller få den däremot svarande karaktären av
ett i form av extra anslag utgående tillägg till det dåvarande ordinarie anslaget.
När ecklesiastikministern vid uppgörandet av förslag till riksstat för 1919 tog
ställning till frågan, märktes det till stor förvåning, att han, som i kulturfrågor
liksom i lönefrågor nästan alltid visat sig så förstående, endast till ringa grad var
benägen tillmötesgå överstyrelsens krav. Han föreslog anslagets höjande till 16000
kr. eller icke ens hälften av det överstyrelsen begärt. Motiveringen var den, att
överstyrelsens förslag, oavsett om det kunde föregripa den pågående utredningen
angående biblioteken eller ej, innebar en för stark stegring av de för ändamålet
tillgängliga medlen. Onekligen var den föreslagna stegringen stark, men det var
därför, att läroverksbibliotekariernas lönefråga förts fram så sent, att kraven måst
bliva stora. Det kan ju tänkas, att följden av den stora skolkommissionens arbete
blir en omorganisation av läroverken, så att rektorerna vid de nuvarande realskolorna
skulle kunna sköta biblioteken vid sina skolor, och att bibliotekarierna vid de
högre läroverken finge mindre att göra genom borttagandet av de lägsta klasserna.
Dylika tankar kunna kanske ha gjort, att somliga blivit betänksamma vid de
framkomna kraven för läroverksbibliotekarierna, men man bör betänka, att deras
ställning är så lös, att det ej skulle vålla några svårigheter att eventuellt taga bort några,
läroverksbibliotekarietjänster eller minska lönen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
