Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Böcker för barn och ungdom julen 1919
- Finlands orostid 1917-18 i dess svenskspråkiga litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FINLANDS OROSTID 1917—18 I DESS SVENSKSPRÅKIGA
LITTERATUR.
Av Andre bibliotekarien Arne Holmberg.
Den stora förändring, som genom tsardömets fall inträdde även i Finlands
politiska läge, måste helt naturligt sätta sin prägel på en stor del av landets tryckta
produktion. I motsats mot den ryska politiska litteraturen, som frikostligt
slösade med skildringar av förhållandena under den gamla regimens sista tid,
Rasputinskandalen o. d., och av själva revolutionens förlopp, ägnade den finländska
— frånsett dagspressen — ytterst ringa intresse åt det som skett i Ryssland.
Av uppsatser i Östsvensk tidskrift och Nya Argus framgår, att man
redan från början gjort klart för sig, att absolutismens undergång endast betydde
inledningen till en strid på flera fronter. Ganska snart ljuda i dessa tidskrifter
missnöjda toner över den ryska interimsregeringens obenägenhet att lyssna till
Finlands självständighetskrav, ehuru finländarna icke från början fordrade ett
fullständigt lösslitande från Ryssland. Av andra uppsatser framgår, att den gamla
striden mellan finskt och svenskt tillspetsats, sedan det gemensamma trycket
från Ryssland lättats. Men den förnämsta anledningen till oro är den
oförsonliga splittringen inom den på interimsregeringens kallelse sammanträdande
lantdagen. Med skäl kan tiden, närmast efter marsrevolutionen kallas en orostid,
en orostid, som fortsatte under 1917, med den överilade självständighetsförklaringen
den 18 juli och storstrejken, »blodsstrejken», i november såsom etapper i
utvecklingen, och kulminerade med det röda upproret under vintern och våren
1918. I det följande lämnas en översikt av svenskspråkiga på finländska förlag
åren 1917 och 1918 utgivna skrifter, som avspegla denna i många hänseenden
märkliga tid.
En kortfattad översikt av händelserna fram till lantdagsvalen i oktober lämnas
i »Finlands allmänna kalender» år 1918 (tr. 1917), »Revolutionsepoken i Finland»
(s. 98—109). En allmän orientering lämnas även i »Svenska folkskolans
vänners kalender» 1917 (s. 80—99), under rubr. »Det politiska läget» av I. A. Heikel
(dat. 30/9 1917). Andra skildringar — även omfattande novemberstrejken — skola
nämnas längre fram, då de utgöra inledning till eller ha utkommit i sammanhang
med skildringar av det röda upproret. Det mesta av vad som tryckts år 1917
behandlar enstaka aktuella frågor.
De närmaste månaderna efter revolutionen tilldrager sig självständighetsfrågan
det förnämsta intresset. Hit hör en skrift av Heikki Renvall: »Finlands
självständighet. Dess berättigande, nödvändighet och ekonomiska möjlighet
(38 s. — Skrifter utg. av Fören. för Finlands självständighet 1)». Det viktigaste i
denna skrift är förf:s framställning av de ekonomiska krav, som självständigheten
förutsätter, brödsädesanskaffningen, valutafrågan etc, och han anser sig kunna ge ett
positivt svar på dessa spörsmål.[1] En mycket viktig sida av samma sak
behandlas av V. F. Johanson i »Självständig livsmedelspolitik» (50 s. — Frågor för
dagen. 10), en sammanställning av ett tjugutal under sommaren och hösten
införda artiklar i Svenska Tidningen. Förf. redogör för den tidigare politiken och
[1] Jfr recension i Östsvensk tidskrift 1917. s. 156—159 (25 okt.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:11:24 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1920/0083.html
