- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Femte årgången. 1920 /
126

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skolbibliotek åt alla Sveriges barn!

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

a) den rena nöjesläsningen; b) en avdelning s. k. facklitteratur; c) böcker
för bredvidläsning; d) handboksamlingen.

Barnen måste först och främst ha s. k. roliga böcker för att få läslusten väckt och
för att bli övertygade om, att deras skolbibliotek innehåller bara »bra» böcker.
Framför allt skaffar man de gamla goda favoritböckerna i så många exemplar, som
man har råd till. Däremot behöver man inte jäkta efter att köpa de »allra nyaste».
Ju mindre boksamlingen är, ju viktigare, att den inte innehåller några »döda» böcker.

Stort intresse och omsorg bör ägnas »bredvidläsningen», som avser att
fullständiga det å lärorummet genomgångna. Mycket välkommen är en sådan förfriskande
fyllnadsläsning i ämnet geografi. Vid genomgången av Amerika t. ex., kan man
ha nytta av »Kolumbus», »Erövringen av Montezumas rike», »Amerikas hjälte» och
»Onkel Toms stuga», alla i Saga-biblioteket samt Thayers Abraham Lincoln-biografi.

Bredvidläsningsböckerna böra finnas i 10—20 exemplar av samma bok att
lånas och läsas just i det psykologiska ögonblicket. Boken bör bli föremål för
samtal i klassen, den kan ge stoff till små föredrag, skriftliga arbeten m. m. Skada, att
vår litteratur är så fattig på lämpliga böcker för detta nyttiga biblioteksarbete,
och att vi sakna en förteckning på dem, som redan finnas.

Till bredvidläsningen kan man ju även räkna de uppgifter, som enskilda lärjungar
i de högre klasserna få av läraren att ur någon bok i skolbiblioteket besvara
frågor eller hämta stoff till uppsatser i modersmålet eller att förfölja ett ämne, som
har fängslat en eller flera elevers intresse. Biblioteket behöver då kunna stå till
tjänst med en god ämneskatalog.

Skolbiblioteket får inte sakna en handboksamling, hur anspråkslös denna i de
flesta fall måste bli. Finns ett lärarnas förberedelsebibliotek, behöver ingen gräns
stakas ut dem emellan. Man behöver inte befara, att böckerna äro för svåra för
barnen. Huvudsaken är, att lärjungarna få reda på att det finns en
handbokslitteratur, och att de lära sig hämta upplysningar ur densamma.

Undervisningen i användning av handböcker måste ske i skolsalen eller i
bilioteksrummet, där sådant finnes. Barnen erhålla bestämda, skrivna uppgifter att
besvara jämte litteraturanvisningar. Uppgiften väljes omsorgsfullt och formuleras
klart och koncist, så att intet missförstånd är möjligt. Den får inte vara för vid
utan måste kunna besvaras på ett enkelt sätt, kort och rakt på sak. Vanligen får
varje barn sin särskilda uppgift, men samma fråga kan även ges åt en mindre grupp,
beroende på hur många exemplar av uppslagsboken man äger. På ett högre
stadium kan man ge enskilda lärjungar i uppgift att ur flera arbeten hämta
upplysningar om ett och samma ämne, t. ex. en naturföreteelse, en viss ort, en historisk
händelse o. s. v.[1]

Under åratal ha i Förenta staternas skolor och bibliotek dylika planmässiga
övningar bedrivits i syfte att ge ungdomen förmåga att på egen hand skaffa sig
det vetande, som i ett givet ögonblick kan behövas.

Bland handböcker, som utan större kostnad kunna göra tjänst vid detta slag
av biblioteksundervisning, må nämnas Östergren, Våra vanligaste främmande ord
(Verd. småskr. 146), Sveriges kommunikationer, en telefonkatalog, en
adresskalender, någon statistik, kartor, almanackan.

Utrymmet tillåter inte någon mera ingående redogörelse för arbetet i ett skolbibliotek.
Ett måste dock få tilläggas: intet skolhus bör byggas utan ett rymligt,
lätt tillgängligt biblioteksrum. I folkrikare trakter kan det hållas öppet några
timmar på e. m. för läsning på stället.


[1] Jfr en framställning av den danske biblioteksmannen och folkskolläraren Jørgen Banke,
Bøgers brug, Kraks förlag, København 1919, 87 s., pris inb. 3:—.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:11:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1920/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free