Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Skolbibliotek åt alla Sveriges barn!
- Böndernas avtagande läslust
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Medan vi vänta på de obligatoriska skolbiblioteken, bör man inte försumma
att använda de tillgångar, som finnas.
Bokförmedlingsanstalterna låna ut vandringsbibliotek även till skolorna. En
sådan liten låda böcker kan bereda jordmånen för de fasta biblioteken, och där
skolbibliotek redan finnas, kan en liten tillökning av det kanske knappa förrådet
bli välkommen.
Större församlingar göra klokt i att ordna ett huvudbibliotek, från vilket
vandringsbibliotek sedan kunna sändas till skolor i »ut-rotarna».
— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —
Ju längre man arbetar i ett skolbibliotek, ju mera känner man de brister och
hämmande omständigheter, som hindra biblioteket att bli den faktor i skolarbetet,
som det borde vara. Den enskilde bibliotekarien förmår så litet uträtta, och vi,
som arbeta för samma mål, veta så litet om och ha ingen kontakt med varandra.
I intresserade kretsar har en tid varit på tal att söka bilda en sammanslutning
av skolbibliotekens arbetare och vänner, helst som en sektion av S. A. B.[1]
Bland ärenden, som vänta på en sådan förening, må här nämnas arbetet på ett
mera allmänt utnyttjande av skolbiblioteket i undervisningen, framskaffandet
av lämplig bredvidläsningslitteratur, försök till samarbete med förläggare av
barn- och ungdomslitteratur och först och sist: skolbibliotek åt alla Sveriges barn.
BÖNDERNAS AVTAGANDE LÄSLUST.
Av Skriftställaren Carl Larsson i By.
Bland de många och stora förändringar av vårt folks livsförhållanden, hela
vår samhälliga karaktär, som det sista halvseklets stora materiella omvälvningar
medfört, är ingen så betydande som vårt bondestånds tillbakavikande. Det gamla
jordbrukslandet Sverige har förvandlats till ett industriland, och vår urgamla
jordbrukarklass har från att vara den stora huvudmassan av folket trängts tillbaka
till en klass bland de andra klasserna. Och i dess ställe sväller arbetarklassen ut
till det stora bottenlagret i vår samhällsbyggnad. Procenten av jordbrukare cch
vid jordbruk sysselsatta individer sjunker för varje år, och den i bondekretsar
allmänna klagan över bondeklassens minskade politiska och ekonomiska inflytande
saknar inte grund. Bondeklassen går faktiskt tillbaka.
I dem av landskommunerna, där större eller mindre industri förekommer,
minskas böndernas inflytande, och växer de andra samhällsgruppernas. I de
egentliga industrisocknarna ha bönderna redan trängts tillbaka till en liten butter och
rådlös minoritet, och de allra flesta av de gamla kommunala förtroendeuppdragen
glida ur deras händer. Samma är förhållandet i landsting och delvis i riksdag
De enda institutioner, där bönderna ännu betyda något och ha kvar sin gamla
rangplats äro häradsrätterna och hushållningssällskapen; men även där. varslar ett
nyval då och då om en ny tid. Vad nu de enskilda kommunerna beträffar har
förhållandet sin naturliga grund i den ringa tribut till kommunalbudgeten, som
bönderna på grund av ett bristfälligt kommunalskattesystem hittills erlagt. Arbetare,
löntagare och inkomsttagare ha över huvud burit den ojämförligt största bördan,
och då tränga de sig också fram till avgörandets bord och bänkar. Och i de större
[1] Ang. det initiativ i denna riktning, som tagits vid S. A. B:s årsmöte 1920, se
Biblioteksbladet 1920 h. 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:11:24 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1920/0135.html
