- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Femte årgången. 1920 /
130

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Böndernas avtagande läslust - Lantungdomens bildningsarbete

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


mindre värdefull, och oftast var det en sönderläst, flottig lunta av mindre värde.
Biblioteken gjorde ingenting för att öka lånefrekvensen, gjorde ingen reklam för
sig utan nöjde sig med att vegetera på sina anslag och inköpa böcker, som resp.
föreståndare för sin del ansågo »roliga».

Men numera kan man inte längre tala ringaktande om sockenbiblioteken. Äro
de rätt skötta, så erbjuda de en rik samling litteratur, som fritt står till allmänhetens
förfogande, och det är egentligen ett slöseri, att de inte anlitas mera än som sker.
För bönderna ha de den allra största betydelse. Där ha de ju ett tillfälle alldeles
inpå knutarna att få sätta sig in i en del frågor och problem, som äro för ingående
och djupa för dagspressens ytliga behandling. Där ha de arbeten av största värde
för deras ekonomi, för deras ställning i samhället, kort sagt de rikaste tillfällen att
sätta sig in i tidens olika skiftande frågor och hålla sig själva i nivå med hela
samhällets kulturella liv.

I dessa för bondeklassen bistra och betydelsefulla tider kunna bönderna inte
längre stå till svars med sin gamla liknöjdhet för bildningen och de olika
samhällsproblemen. Arbetarklassen hotar att alldeles överflygla dem på alla områden, och
det är en ung klass utan traditioner. Den har inte hunnit fram ännu till det
nedärvda samhällsansvar, som bönderna besitta. De ha ingen forntid, de vilja bara
skapa sig en framtid, och få de hållas, skapa de den efter sitt eget beläte. Bönderna
representera den sociala och ekonomiska ryggraden i vår samhällsorganism, och det
är inte bara till deras egen skada, om de sjunka tillbaka. De måste rycka upp sig
till att deltaga i samhällslivets olika yttringar, de måste lära sig inse, att man
kommer längre med en positiv, på kännedom om förhållandena byggd insats än
genom ett negativt ofruktbart missnöje enbart. De måste lära sig, att kulturens
frukter även äro för dem, och att de böra taga emot dem ur samhällets hand, då
de erbjudas. Det är inte bara deras rättighet utan nästan mer deras skyldighet
— de ha kulturella traditioner och en kulturell ställning att försvara.

LANTUNGDOMENS BILDNINGSARBETE.


Av sekreteraren i Jordbrukare-Ungdomens Förbund Sigurd Svensson.

En skärpning av klassmotsättningarna är i närvarande tid minst av allt önskligt.
När lantungdomen organiserar sig, är det ej eller bör det ej vara för att ställa
sig i harnesk mot andra samhällsklasser. Vare all politisk besmittelse fjärran den
uppväxande ungdomen. Landsbygdens säregna förhållanden, dess avskildhet,
jordbrukets särställning bland näringarna, detta och mera till talar emellertid för,
att en bildningsorganisation bland jordbrukets ungdom är i hög grad önsklig.

I och med den gamla allmogekulturens försvinnande förlorade allmogen sitt
andliga fotfäste och prisgavs åt den nyskapade stadskulturens förflackande
avigsidor. Den nya tidens av industrien frambragta materiella förmåner (t. ex. telefon,
elektrisk kraft m. m.) kunde landsbygden i sin avskildhet och med sin glesa
befolkning draga mindre nytta av, och av samma orsaker kunde den nya tidens rika
andliga värden (skolor, bibliotek, teater, musik o. s. v.) ej bli lantfolkets förstfödslorätt.
Men det lätta skummet från tidens av rika inre krafter upprörda hav drevs av
vinden ut kring landet och uppsnappades med glädje av de andligen hungrande som
ett lättfånget byte ur den nya kulturens rika skattkammare. Stillösa »villor», fula
möbler, »slimskläder», dragspel och slagdängor ersatte de gamlas vackra gårdar,
gedigna möbler, folkdräkterna, fiolen och folkvisorna — för att nämna några exempel.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:11:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1920/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free