Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lantungdomens bildningsarbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Samtidigt fick jordbruksnäringen att kämpa med den nya tidens nya ekonomiska
förhållanden. »Kapitalet» blev en faktor av förut ej anat värde och fick i samhällslivet
ett dominerande inflytande. Jordbruket måste ekonomiseras på ett helt annat
sätt än förr för att kunna bestå i den allmänna kampen om brödet. Här möttes och
mötas den nya tidens bönder av svårigheter, som flertalet än i dag knappast kan
överblicka och som årtiondens arbete ej skall till fullo kunna reda upp.
Vilka verksamhetsområden öppna sig ej för de unga jordbrukargenerationerna!
Här ha nu nämnts tvänne stora fält, som båda kunna locka starka och handlingsdugliga
plöjare. Det ena: kulturens åker, som fordom bar fädrens starka och goda
korn, bär nu en gles sådd av den nya tidens vete men ett rikt ogräsbestånd
därjämte. Bort med ogräset och fram med nya rikgivande utsäden för morgondagens
sådd! Det andra: jordbrukarens yrke, vari farfar på sin tid var fullärd, kräver nu
all den intelligens, som landsbygden kan frambringa, vakna, driftiga utövare.
Nu för tiden blir ingen fullärd.
Härav torde klart framgå, att de specialuppgifter, som vänta lantungdomen,
äro sådana, att en särorganisation av denna ungdom med allsidigt fostrande syfte
ej blott äger berättigande utan är ett trängande behov. En sådan organisations
betydelse skall ligga ej blott i de fördelar, som av densamma ur ren klassynpunkt
stå att vinna (ekonomiskt och kulturellt uppsving). En livaktig och kulturellt
högt stående jordbruksbefolkning är ett modernt industrifolks största, rikedom. I
de rena industridistrikten äro nämligen degenerationsf aktörer na av så stor
betydelse, att framstående rasbiologer utan tvekan dödsdöma industrifolk, hos vilka
modernäringen är stadd i obeveklig tillbakagång. Vår framstående rasbiolog,
docenten Lundborg, skriver: »Stat och enskilda böra hjälpas åt att som motvikt
mot den rasfientliga s. k. industrialismen uppbygga mönsterhem på landet. En
kraftig jordbrukande befolkning är ett livsvillkor för ett folk, som ej vill urarta.»
Det är alltså i stolt medvetande av att ej endast drivas av klassegoistiska motiv,
som jordbrukets ungdom kan gå till sitt självuppfostringsarbete.
Jordbrukare-Ungdomens Förbund (J. U. F.) bildades vid 1918 års lantbruksvecka.
Dess mål framgår av vad här ovan sagts. Detta mål vill förbundet söka
uppnå genom att
»bibringa de unga en fördjupad hembygdskunskap, förvärvad under studier och
strövtåg i hembygden,
låta varje medlem självständigt utföra försöksodlingar,
på landsbygden söka skapa ett sunt och gediget nöjesliv samt
på olika sätt främja och stödja ungdomens verksamhets- och bildningsbegär.»
Det är ett allsidigt bildningsarbete, som åsyftas. Till skillnad från andra
riksförbunds studiearbete vill J. U. F. ge även den uppväxande ungdomen, från de
första ton-åren, den ledning, som nu i alltför många fall helt saknas. Må vi akta oss
för att ge alltför stolta bragelöften; vi veta nogsamt, att det vi åsyfta är oerhört
krävande, att arbetet är mycket och vingårdsmännen få, men det lilla, som redan
gjorts, ger vid handen, att mycket kan göras.
För den uppväxande ungdomens vidkommande vill J. U. F. i någon mån
komplettera skolarbetet. Ledaren för barnen ut i naturen. De ha läst geografi men
kunna kanhända ej hitta rätt på väderstrecken ute eller med ledning av en karta
gå fram i okänd mark. De ha läst historia men känna kanske intet om hembygdens
historia och om gångna generationers liv och arbete. Ledaren för dem till
hembygdsmuseet och t4ll traktens historiska minnesmärken, och åtskilligt kan han också
under strövtågen berätta om bygdens geologiska historia, om hur den skogklädda
grusåsen bildades, eller hur torvmossen blev till. Barnen ha i skolan sökt fästa i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
