Biblioteksbladet / Femte årgången. 1920 / 150 (1916) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - När vi börja. Några praktiska vinkar angående grundande av ett folkbibliotek

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kataloger.

I ett mycket litet bibliotek känner bibliotekarien varje bok och kan giva de
upplysningar om bokbeståndet, som önskas; men biblioteket växer, det byter kanske
bibliotekarie och dessutom bör allmänheten hava möjlighet att få reda på
bokförrådet utan bibliotekariens mellanhand. Böckerna måste därför förtecknas eller
katalogiseras och man gör bäst i att börja därmed redan, när det gäller det första
inköpet.

Det finnes flera slag av kataloger. Stora bibliotek uppgöra mycket detaljerade
bokförteckningar, vilka taga mycken tid och fordra vana och skicklighet hos
katalogskrivaren; men ett litet bibliotek kan väl reda sig med ganska enkla kataloger.

Man brukar framhålla tre saker, som katalogerna skola kunna giva besked om.
1. Vilka böcker av en viss författare t. ex. Oscar Levertin finnas i biblioteket? —
2. Finns en viss bok, vars titel men ej författare är mig bekant, t. ex. Hemmet (av
Fredrika Bremer)? Denna fråga har särskilt betydelse i fråga om skönlitteraturen.
— 3. Vilka böcker har biblioteket i ett bestämt fack eller ämne, t. ex. teknologi
eller alkoholfrågan?

Man uppgör först och främst en förteckning på böckerna, ordnad i alfabetisk
ordning utan avseende på om de stå på olika avdelningar i biblioteket, med
författarens tillnamn som »ordningsord». Utom ordningsordet lämnas också uppgift
om titeln, tryckort och tryckår, samt antal delar och upplaga i de fall, då arbetet
består av flera delar eller ej är första upplagan. Dessutom skrives vid sidan av
ordningsordet bokens signum, så att katalogen berättar ej blott, att boken finns,
utan även var den skall sökas. T. ex.

H	Lagerlöf, Selma
3965	Jerusalem,
j	1, 2.
	7 uppl. Sthlm 1909, 10.

Böcker utan författarnamn (»anonyma» arbeten), böcker skrivna av många författare,
tidskrifter m. m. ordnas efter första ordet i bokens (tidskriftens) titel. T. ex.

K	Sveriges historia intill tjugonde seklet. Under medverkan af O. Montelius,
8754	H. Hildebrand [m. fl.] utg. af Emil Hildebrand.
	Afd. 1—10 + register. Sthlm 1903—10.

Man gör också klokt i att, när det gäller skönlitteraturen, även göra hänvisning
från bokens titel till författarens namn, emedan låntagaren ofta minns bokens titel
bättre än författarnamnet. T. ex.

H	Konungen
2415	Se:
	Elkan, Sophie.

En sådan katalog kallas alfabetisk författar- och titel- (eller nominal-) katalog: den
ger mig svar på de båda första uppgifterna, som man begär av katalogerna. Den
är bibliotekets huvudkatalog. En dylik katalog skrives bäst på kort, vilka, löpande
på en metallstång stucken genom ett runt hål i kortet, ordnas i en kortlåda. En
sådan anordning har den fördelen framför en katalog i bokform, att man kan sätta
in och taga bort kort, allteftersom bokförrådet ökas, utan att därför den alfabetiska
följden rubbas.

För att besvara den tredje frågan uppgöres en förteckning över de böcker, som
finnas på varje fack i det systern man bestämmer sig för, och inom varje fack
ordnas böckerna i alfabetisk följd. Man får på detta sätt avdelningarna geografi,
historia, naturvetenskap o. s. v. var för sig i särskilda grupper. En sådan katalog
kallas systematisk (eller real-)katalog. Den brukar ofta tryekas, för att låntagaren
skall kunna taga hem den och välja ut böcker hemma. En tryckt katalog blir

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>