Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
B. Religion.
Unga psalmer, samlade av Samuel Gabrielsson. Diak. 1919. 55 s. 1:75.
Denna lilla samling vill vittna om, att vår tid har något, som den längtar att kunna tolka
i psalm. Vad den innehåller framgår bäst av psalmöverskrifter sådana som dessa: Arbetarepsalm,
Vi tjäna, Ungdomspsalm, De stackars dödliga, Kristuslängtan, Unga makar, m. fl. De olika
förf:na äro: Sixten Belfrage, Siri Dahlquist, Elis Erlandsson, Jenny Holmåsen, Bengt Jonzon,
E. L., Giovanni Lindebeig och Gustav Thorsell.
Boken är värd uppmärksamhet och önskar framkalla en kritik, som består i att flera och
lyckligare psalmförsök följa. L. T.
C. Filosofi och estetik.
Jfr arbetet om Platon på J.
Liljekrantz, Birger. Poesien. Uttalanden av svenska författare i urval för
skolan. Gle. 1919. 80 s. (Skt. utg. av Modersmålslärarnas fören.) 1:50.
De uppsatser om poesin (om konsten över huvud) av aderton svenska författare — från
Dalin till Hans Larsson —, som lektor Liljekrantz på ett förtjänstfullt sätt valt och
kommenterat, äro ej blott lämpade för lärjungarna vid våra skolor utan även för folkbibliotekens
läsekrets. T. H.
Starcke, C. N. Vetenskapen och kulturutvecklingen under nittonde
århundradet. Övs. fr. da. av Axel Nihlén. Nst. 1919. 185 s. (Det nittonde
århundradet.) 9:—.
Starcke indelar 1800-talet i fråga om kulturutveckling i tre perioder: »idéernas krav på
att bestämma utvecklingen» (1815—1848), »erfarenheten som högsta princip för utvecklingen»
(1848—1870), »idéerna som riktlinjer för utvecklingen» (1870—1900). Denna indelning liksom
många av hans analyser av de tre periodernas gestaltning i olika länder äro ganska lyckade;
i många fall äro emellertid hans påståenden, så t. ex. angående Tyskland under den första
perioden, långt ifrån övertygande vare sig beträffande urval eller värdering av personer och
händelser. M. J.
D. Uppfostran och undervisning.
Beckman, Nat[anael]. Modersmålsundervisning. Pedagogiska kåserier,
memoarer och undersökningar. Nst. 1920. 158 s. 5:75.
Förf. har här samlat en del föredrag och uppsatser, som snarast behandla modersmålsundervisningen
vid våra läroverk men som även i åtskilliga fall ha allmänintresse.
Kapitlen »Grammatikundervisning» och »Skolregel och vetenskap» innehålla en del
reflexioner som försvara eller ytterligare utveckla de principer förf. först framställt i sin intressanta
bok »Språkpsykologi och modersmålsundervisning», d. v. s. ett starkt betonande av de associativt
bildade mönstergruppernas betydelse för språkundervisningen.
»Rättstavning» är en kort framställning av denna undervisnings mål att lära barnen stava
ord — som användas.
»Snorre Sturlassons besök i Sverige» är en kulturhistorisk liten studie av stort
allmänintresse.
Boken är skriven med förf:s vanliga lediga och underhållande stil. A. H—r.
Nordlund, Karl. Bottenskoleproblemet. Ett inlägg. Sv. andelsf. 1920. 32 s. 1:25.
»Må män se till, att icke med den hastiga och lättvunna skenreformen den verkliga
bottenskolereformen äventyras eller försvåras!» Det är den kritiska anhängaren av bottenskolan
som så sammanfattar sina åsikter. Hela häftet är kritiskt för att inte säga pessimistiskt, till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:11:24 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1920/0223.html
