Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det Deichmanska biblioteket i Kristiania. En studie över dess organisation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Till någon verklig förståelse för bibliotekets stora förpliktelser tycks man icke
ha kommit förrän vid slutet av 1800-talet. 1896 framlades ett privat förslag — en
av förslagsställarna var den nuvarande norske bibliotekskonsulenten Karl Fischer
— om bibliotekets reorganisation i modern ända. Två år senare blev detta förslag
antaget av bystyret (= stadsfullmäktige). Man hade då den stora turen att kunna
till bibliotekarie förvärva en nyss från Amerika återkommen norrman, den
sedermera så kände bibliotekspioniären Haakon Nyhuus. Hans uppträdande på arenan
just då stod säkerligen under en lycklig stjärnas tecken, liksom hans liv och karriär
i det hela, som hans efterträdare en gång uttryckt det, hade något Aladdin-aktigt
över sig. Han hade som ung student kommit över till Amerika, och genom en
lycklig tillfällighet råkade han in på biblioteksbanan. Särskilt tycks den kände
bibliotekarien vid Newberry-biblioteket i Chicago W. F. Poole (mest bekant som
utgivare av ett stort index över tidskrifter på engelskt språk ända från 1800-talets
början) ha tagit sig an honom. Efter sju års vistelse därute vände han emellertid
plötsligt hem igen till Norge och blev som nämnt nästan omedelbart tagen i anspråk
som ledare för reorganisationsarbetet vid det Deichmanska biblioteket, ett arbete
som alltså, till stort gagn, kom att stå under direkt inflytande av amerikanska
impulser. Nyhuus kom nämligen hem fylld av entusiasm över vad han sett av
amerikanska biblioteksmetoder och amerikansk biblioteksanda, och han tycks dessutom
ha varit den rätte personen att trots motstånd bana väg för nya idéer. Vad han
mottog var en oklassificerad och praktiskt taget okatalogiserad bokmassa
bestående av 40,000 band, de flesta redan för gamla att kunna tjäna som folkläsning,
och denna placerad i en trång, sollös och dammig lokal under uppsikt av uselt
avlönade och som följd därav okvalificerade arbetskrafter. En ganska avskräckande
uppgift alltså, men faktiskt just av den art, för vilken en man som Nyhuus var
som skapad. Det blev också omedelbart en utvädring som av en stormvind. Med
en raskhet som väl kan ha haft sina avigsidor men i det stora hela säkerligen varit
mycket välgörande, genomförde Nyhuus en mängd åtgärder, som gjorde det
Deichmanska biblioteket till ett folkbibliotek i fullt modern mening och därmed också
till Nordens ledande folkbibliotek med stort inflytande såväl inom den norska
biblioteksrörelsen som också här i Sverige och i Danmark. Hans första
åtgärd blev att anskaffa flera tusen band gångbar litteratur. Katalogisering och
klassificering fingo till en början ske efter mycket primitiva metoder — något annat
var icke möjligt med de oövade krafter som stodo till förfogande; senare, 1903,
införde han det Deweyska decimalsystemet för klassificeringen av nyanskaffningen.
Den gamla protokollmetoden vid utlåningen ersattes av ett kortsystem.
Efter ett par ombyten stannade man slutligen vid det Browneska systemet, som
man sedan till helt nyligen bibehållit. Vidare placerades böckerna på öppna hyllor
i bibliotekets stora populära avdelning, öppningstiden blev mycket utvidgad, en
läsesal och en särskild ungdomsavdelning inrättades. En filial och ett par smärre
utlåningsstationer öppnades i avlägsnare delar av staden. Ett nytt reglemente
antogs, markerande en liberal syn på bibliotekets användning. Resultatet var
omedelbart och lysande. Hemlånens antal steg från 24,000 år 1897 till 174,000 1899
och 319,000 1900. Läsesalens användning steg i ungefär samma proportion. År
1897 sysselsatte biblioteket två personer, 1913 hade personalens antal stigit till
30. Under samma period steg budgeten från 6,400 kr. till över 100,000.
På ett område tycks emellertid Nyhuus ha blivit tvungen att fara något varligare
fram — jag tänker på bibliotekets byggnadsfråga. Inför det jättearbete
det på den tiden skulle inneburit att genomtrumfa en egen centralbiblioteksbyggnad,
måtte även hans energi ha studsat tillbaka — en jämförelse med Stockholms
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
