Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det Deichmanska biblioteket i Kristiania. En studie över dess organisation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och Köpenhamns oerhört segslitna byggnadsfrågor bekräftar antagandet, att tiden
faktiskt inte var mogen för detta steg. Men med det arbetssätt som är typiskt för
människor med hans positiva läggning grep han genast tag i en annan uppslagsända
och genomdrev i stället en egen byggnad för bibliotekets största filial. Efter ett
avslag år 1901 förmår han 1909 bystyret att bevilja en grundplåt av 15,000 kr. till
en filialbyggnad, och före sin död, 1913, hade han glädjen att se denna
byggnadsfråga i hamn — filialen öppnades i sina nya lokaler hösten 1914. Men tiden
marscherar fort i dessa dagar. Det som för 15—20 år sedan syntes som en
omöjlighet icke blott i Kristiania utan i alla de tre, nordiska huvudstäderna har nu
ryckt mycket nära. Ja, Köpenhamn har i själva verket redan för ett par år sedan
fått sin fråga löst, visserligen icke idealiskt, men dock på ett sådant sätt, att dess
biblioteksförhållanden kunnat utvecklas raskare än både Stockholms och
Kristianias. Och för de två sistnämnda städernas vidkommande torde man kunna säga,
att deras byggnadsfrågor i närvarande stund kunna betraktas som teoretiskt lösta.
Det kommer att bli en kapplöpning om vern som först skall hinna bli färdig — en
kapplöpning, som redan i och för sig icke är särdeles ärofull för det större landet,
så mycket mindre när man som bakgrund nödgas visa på de icke mindre än fyra
för sitt ändamål speciellt uppförda, fullt moderna biblioteksbyggnader som Norge
i denna stund besitter (till dessa kommer flera beslutade byggnader), mot
vilken summa vi har att sätta upp plus minus noll.[1] Utgången av tävlingen är
som sagt mycket oviss; frågorna befinna sig nämligen på delvis olika plan, vilket
gör ställningen en smula svår att överblicka. Tomtfrågan är i båda fallen ungefär
lika långt kommen, d. v. s. platsen för det blivande biblioteket är de facto bestämd.
men för ett definitivt överlämnande av tomten är stadfästande av en del
stadsplaneregleringar på båda platserna nödvändigt.[2] I fråga om penningmedel är
ställningen som bekant i Stockholm den, att 1 1/2 miljon, eventuellt med några års
räntor, står till förfogande — 1 miljon genom donation från Knut och Alice
Wallenbergs stora kulturfond, 1/2 miljon från de av stadsfullmäktige förvaltade Forsgrénska
medlen; i Kristiania har man inga motsvarande donationer, men man har av
bystyret avsatta 100,000 kr., som visserligen spela en obetydlig roli vad summans
storlek beträffar, men som ha sitt stora värde, då stadsfullmäktige därigenom anses
ha förbundit sig att betala hela byggnaden. Man föreföll i bibliotekskretsar att
ta de alltjämt stegrade byggnadsprisen tämligen lugnt och tycktes ej vänta sig
några svårigheter vid summornas utkrävande av myndigheterna, ehuru man där
nämnde belopp som högst väsentligt överskred vad man tillsvidare har tillgång till
häri Stockholm. Man har ju i Kristiania den stora fördelen att själva institutionen
redan existerar som sådan och har sin plats i det allmänna medvetandet, under
det att man här mera känner sig tala i det blå, när det gäller att klarlägga
fördelarna av ett välskött stadsbibliotek i ändamålsenliga lokaler. Skulle man anse
vår halvannan miljon här i Stockholm som ett försteg för oss, uppväges detta
emellertid nog av att de för ett så stort bygge nästan oundgängliga studierna i Amerika
— i Europa finns ganska litet att lara i detta hänseende, i Skandinavien praktiskt
taget intet — för det Deichmanska bibliotekets vidkommande redan blivit gjorda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
