- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Sjätte årgången. 1921 /
9

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det Deichmanska biblioteket i Kristiania. En studie över dess organisation

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att tillhöra ett större system). Det synliga tecknet på att ett samband verkligen
existerar är att ett låntagarkort, utfärdat vid vilket som helst av biblioteken,
gäller för hela systemet. Men därmed slutar också gemensamheten. Allt det som
annars utgör de typiska dragen i ett fullt utvecklat bibliotekssystem saknas i övrigt
här:[1] lån av böcker mellan de olika biblioteken, särskilt från huvudbiblioteket:
till dess filialer, den gemensamma katalogen i huvudbiblioteket (som här endast
föreligger i mycket ofullständigt skick), den åtminstone i någon utsträckning
gemensamma katalogiseringen, de gemensamma bokinköpen för vinnande av
planmässighet, samt såsom en följd av allt detta gemensam ekonomi. Under nuvarande
förhållanden får i Kristiania varje filial sitt anslag direkt beviljat av stadsfullmäktige
och gör sina inköp uteslutande från egen synpunkt (på sistone har man dock
påbörjat censur från huvudbiblioteket i fråga om barnlitteraturen); katalogiseringsarbetet
utföres också på varje plats självständigt. Men då allt detta endast är
övergångsförhållanden, sakna de ju intresse vid planerandet av Stockholms
bibliotekssystem.

Innan jag sedan övergår till en redogörelse för huvudbiblioteket och dess
organisation samt i all korthet för filialerna, kunde det kanske vara på sin plats att med
några ord omnämna hur biblioteket styres från stadens sida. Styrelsen består av
en av stadens borgmästare (den under vilken kyrkor, skolor och bibliotek lyder)
samt fyra av magistrat och formandskab valda medlemmar, de senare fungerande
för fyra år. Överbibliotekarien är styrelsens sekreterare. Styrelsen behandlar
bibliotekets budgetförslag och andra viktigare frågor som skola inför bystyret; en
medlem har i särskilt uppdrag att kontrollera bokanskaffningen (genom attestering
av bokräkningarna). I vad som rör bibliotekets dagliga drift har överbibliotekarien
i övrigt mycket fria händer.

Det nuvarande huvudbiblioteket är mycket centralt beläget vid Kristian IV:s
gate, en parallellgata till Karl Johan, och alldeles i närheten av universitetet och
en hel del andra viktiga offentliga byggnader, ett läge som hade varit idealiskt
även för bibliotekets nybyggnad, men som tyvärr icke stod till förfogande.
Biblioteket är här inhyst i bottenvåningen samt en och två trappor upp i ett privathus i
alltför små lokaler, vilket medför dagliga platsbekymmer med tidsödande och
dyrbara omflyttningar för att över huvud taget kunna hålla arbetet i gång. På nedre
botten finna vi följande lokaler: 1) avdelningen för »populär läsning», innehållande
mera kurant skönlitteratur på norska, danska och svenska[2] samt
populärvetenskapliga arbeten på dessa samma språk, 2) avdelningen för facklitteratur,
innehållande utom den tyngre facklitteraturen även mindre populär skönlitteratur på de
skandinaviska språken samt skönlitteratur på främmande språk, 3) den för hela
systemet gemensamma registreringsavdelningen för låntagare; i våningen en trappa,
upp läsesalen, en del bokmagasin samt bibliotekariens rum,
katalogiseringsavdelningen (med order- och accessionsavdelningarna) och centralen för
utlåningsstationerna samt slutligen i våningen två trappor upp barnavdelningen.

Öppningstiderna äro för de båda utlåningsavdelningarna för vuxna vardagar
9—8, läsesalen vardagar 9—9, sön- och helgdagar 5—10, barnavdelningen 12—8.
Angående filialernas något kortare öppningstider se nedan.

Vad sedan först det inre arbetet beträffar, erbjuder orderavdelningen ingenting
nytt utöver den rutin man är van vid från andra större bibliotek. Möjligen kan det


[1] Jfr numera s. 10, noten.
[2] Denna anordning tyder redan i och för sig på en mera utbredd förmåga att läsa svenska
i Norge än vice versa, och detta bekräftades också av de mycket höga utlåningssiffrorna för
svensk litteratur.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 20 22:48:02 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1921/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free