Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det Deichmanska biblioteket i Kristiania. En studie över dess organisation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
F. n. är en arkitekt under bibliotekarie Arnesens ledning sysselsatt med ritningarnas
utförande. Man har närmast tänkt sig att som urmodell använda ett bibliotek i
Portland,[1] Oregon, i Förenta Staterna, färdigt år 1913. Det är en kvadratisk
byggnad om 2,039,000 kubikfot (cirka 170,000 kbm.) och har kostat 465,000 dollar
i uppförande. Det innehåller de för ett större modernt bibliotek vanliga lokalerna:
utlåningsrum, läsesal, barnavdelning, bokmagasin, arbetsrum och dessutom ett
antal s. k. specialrum, där större delen av bibliotekets bokbestånd inom ett visst
viktigt fack sammanföres på öppna hyllor under en specialutbildad bibliotekaries
ledning. Idén är naturligtvis att .skaffa en mera fredad tillflyktsort för en del
speciellare studier än den stora utlåningsavdelningen och den allmänna läsesalen
kunna erbjuda och att möjliggöra ett mera sakkunnigt referensarbete. Sådana
specialavdelningar finnas i ett stort bibliotek som t. ex. New York public library
för en hel mängd fack (här kan bl. a. nämnas teknologi, patent, officiellt tryck,
ekonomi och samhällslära, naturvetenskap, konst, musik), men för ett
stadsbibliotek av mera ordinär storlek komma knappast mer än ett par fackområden i
fråga — hela anordningen fördyrar ju biblioteket både i anläggning och drift. De
avdelningar som chefen för det Deichmanska biblioteket särskilt yrkar på i det nya
centralbiblioteket äro 1) för teknologi och handel (en teknisk avdelning vid
biblioteket begärdes redan hösten 1917 i skrivelse från Kristiania haand verks- og
industriforening, Den norske ingeniørforenings Kristiania-avdelning, Norsk formands-
og verkmesterforening samt från Den polytekniske forening), 2) för sociala frågor,
3) för musik (biblioteket har genom testamente tillförsäkrats ett par stora och
värdefulla musikbibliotek), 4) för pedagogik med en standardsamling av barnböcker
(till bruk för föräldrar och lärare); däremot har man inte tänkt sig någon särskild
avdelning för Kristiania-litteratur, av vilken man dock har en ganska rik samling.
Vidare upptas som önskemål lokaler för studiecirklar och diskussionsklubbar —
ett önskemål som i Stockholm blir ännu mycket mer brännande, då ju studiecirkelverksamheten
här är ojämförligt mycket livligare än i Norge och lokalfrågan
här i Stockholm sedan länge varit det stora cruxet.
Jag har så pass utförligt uppehållit mig vid det Deichmanska bibliotekets byggnadsplaner,
dels emedan de i och för sig kunna ha ett ganska stort intresse särskilt
för Stockholm, dels emedan de synas mig nödvändiga som bakgrund vid en
redogörelse för bibliotekets verksamhet under nuvarande ganska svåra lokalförhållanden.
Om man nämligen i en del fall finner, att biblioteket icke är fullt så avancerat
som man skulle kunna vänta sig — att t. ex. på en del punkter Köpenhamns
stadsbibliotek övertagit den ledande rollen — så beror detta till ingen del på att den
nya ledningen, efter Nyhuus’ tid, skulle vara mindre initiativkraftig eller mindre
mottaglig för nya idéer, utan endast därpå, att platsbrist lagt hinder i vägen för
mera genomgripande reformer. Så är t. ex. fallet med frågan om hela
bibliotekssystemets centralisering, alltså arbetets koncentrering i stor utsträckning vid
huvudbiblioteket även för filialernas räkning, en centralisation som man med någon
förvåning konstaterar vara ganska rudimentär (jfr dock nedan, s. 10, noten, de
genom katalogkortens tryckning åstadkomna förbättringarna i detta hänseende).
Det rör sig ju visserligen ingalunda om sådana fullkomligt planlösa förhållanden,
som i Stockholm, i det att dock huvudbiblioteket och dess tre filialer bilda en
gemensam institution med gemensam styrelse och gemensam chef (man kan här
påpeka de stora fördelar det innebär för personalen, t. ex. i befordringshänseende,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
