Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det Deichmanska biblioteket i Kristiania. En studie över dess organisation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utgreningar från huvudbiblioteket, men trots detta arbeta de tills vidare jämförelsevis
självständigt (dock naturligtvis med överbibliotekarien som högste chef; särskilt
i ekonomiskt avseende utövar han en ingående kontroll).
Filialerna äro som redan nämnts ännu så länge till antalet endast tre: Grünerløkken
i egen lokal, Grønland inrymt i en kommunen tillhörig byggnad och Östre
filial i en f. d. mjölkbutik i ett kommunalt arbetarbostadshus. Utom dessa planerar
man emellertid icke mindre än tre nya filialer i vanlottade delar av staden.
Dessutom skulle man önska en utvidgning av Østre filial, helst en egen byggnad.
Grünerløkkens biblioteksbyggnad, förlagd till en öppen planterad plats i en
tätt befolkad stadsdel, blev färdig i en ur ekonomisk synpunkt mycket behaglig tid,
hösten 1914, innan man ännu hunnit få känning av krigets prisfördyringar. Den har
kostat 106,000 kr., vartill kommer 16,000 kr. för inventarier. Dess planläggning (jfr
Bibl.-bl., årg. 3, s. 60) är modernt amerikansk — i bottenvåningen ett utlåningsrum
i mitten med de vuxnas läsesal på ena sidan och barnavdelningen på den andra;
en trappa upp en föreläsningssal (med plats för 196 personer), ett stort
sagostundsrum samt lunchrum och vaktmästarbostad. Inventarierna äro mycket gedigna, så
t. ex. armaturen samt stolarna i de vuxnas läsesal (av ek med buffelsitsar). De
anmärkningar man i Kristiania själv gjorde mot planen i byggnaden var att
utlåningsrummet med sina öppna hyllor är proportionsvis alldeles för litet. Nackdelen
av detta ökas genom hyllornas radieformade anordning, vilket medför trängsel vid
ingången till hyllorna. Den rundade ytterväggen, vilken hör ihop med detta
hyllarrangemang är dessutom opraktisk vid en eventuell tillbyggnad. Av filialens
verksamhet förtjänar särskilt dess intensivt bedrivna sagostunds- och klubbverksamhet
ett omnämnande. Sagostunderna som förläggas till själva vintermånaderna och för
vilka man numera har att tillgå ett särskilt rum, idealiskt inrättat, utgjorde under
vintern 1918—19 26, med tillsammans 3,700 barn som åhörare i ålder varierande
mellan 5 och 13 år. Av klubbar finns det f. n. 3 för gossar och 5 för flickor. De
stå under bibliotekariens ledning, men föra annars en mycket självständig
tillvaro. — Öppningstiderna äro: utlåningsavdelningen.för vuxna vardagar 12—8,
läsesalen vardagar 12—9 samt söndagar oktober—april 5—10, barnavdelningen
1/2 2—7. Antalet band är cirka 17,000, antalet hemlån 117,000, antalet
läsesalsbesök 9,000. Budgeten är uppe i 79,000 kr., därav till löner 13,000 (plus tillägg
utanför budgeten) och till bokinköp och inbindning 8,000. Personalen består av
fem tjänstemän samt två pojkar, en vaktmästare och två tvättgummor.
Grønlands filial öppnades i maj 1914. Den är inredd i en f. d. danssal och består
av ett stort rum som med hjälp av hyllor, glasväggar och skrank är uppdelat i tre
avdelningar, utlåning för vuxna, utlåning för barn samt en stor läsesal med plats
för 60 personer. Inredning och montering ha kostat ungefär 10,000 kr. Öppningstiderna
äro några kortare än för Grünerløkken. Antalet band är cirka 8,000, antalet
hemlån 63,000, läsesalbesöken 15,000. Budgeten balanserar på 18,000 kr.
Personalen består av tre personer.
Østre filial öppnades hösten 1906 och drevs i början till stor del med privata
.medel. Den har ett bokbestånd av 8,000 band och en utlåning av 53,000 band,
Utgifterna uppgå till 7,800 kr. Den skötes av en ensam person med ett extra
biträde med halv tjänstgöring.
Som var och en som känner till Stockholms nuvarande biblioteksförhållanden
torde förstå, är det med en stark känsla av den norska huvudstadens stora försprång
man tar kännedom om det Deichmanska bibliotekets verksamhet. Och även om,
som vi hoppas, avståndet snart kommer att utjämnas, kan ända på sätt och vis
den förlorade tiden aldrig tas igen. Jag tänker därvid mindre på den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
