Biblioteksbladet / Sjätte årgången. 1921 / 29 (1916) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fosdick, Harry Emerson. Bönen. Studier och tankar. Övs. [fr. eng.] av
Elin Silén. Sv. kristl. studentrör. 1919. 308 s. (Sv. kristl. studentrör. skriftser.
97.) Ci.         6:25.

Det är själavård i modern forai som möter i denna bok. Närmast synes författaren ha
haft i sikte arbetet inom den kristliga studentrörelsen. Därav kommer själva uppställningen.
Vart och ett av bokens tio kapitel har trenne avdelningar: stycken för daglig läsning under
veckan, en fördjupande kommentar samt ämnen för eftertanke och diskussion. Författaren vill
på detta sätt både praktiskt och teoretiskt föra läsaren in i bönens värld. Var och en som
fördjupar sig i författarens framställning skall av denna hämta mycken vinning. Vi ha intet
överflöd på arbeten av detta slag.         E. M. R.

Kyrkans enhet. [Olaus Petri-stiftelsens föreläsningar.] Diak. 1919—20. Cee.

Carlyle, A. J. Den engelska kyrkan och kyrkans enhet.	3:50.
Deissman, G. A., Siegmund-Schultze, F., Schairer, R., o. Rittelmeyer, F. Tysklands
evangeliska kristenhet och kyrkans enhet.	3:25.
Geduly, H., o. Révéz, E. v. Ungarns evangeliska kristenhet och kyrkans enhet.	3:25.
Helgason, J. Islands kyrka och dess ställning i kristenheten.	3:25.
Lehmann, E., Söderblom, N., o. Westman, K. B. Enig kristendom.	4:50.
Pont, J. W., o. Würz, F. Vittnesbörd från Holland och Schweiz.	1:75.
Poulsen, A. S., TandbeTg, J., Eklund, J. A., o. Hjelt, A. Nordens kristenhet och kyrkans enhet.	6:—.
Remensnyder, Junius B., Youngert, S. G., o. Sändt, George W. Evangelisk-lutherska
kristenheten i Amerika.	4:75.
Cooper, James. Den skotska kyrkan och kyrkans enhet.	2:50.

Redan före världskriget visade sig tecken till att man på skilda håll inom de olika kyrkorna
sökte finna vägen fram till större enhet. Man kände splittringen såsom ett ont. Under
de senaste åren har denna rörelse hän mot en enad kristenhet tagit mera fasta former och är
nu på väg att så småningom bliva en betydelsefull faktor i kyrkornas liv. Jämte en del
amerikanska kyrkomän står ärkebiskop Söderblom såsom den av alla erkände andlige ledaren av
denna rörelse. Ett led i hans arbete för denna har varit anordnandet av Olaus Petri-föreläsningar,
behandlande i stora drag de olika kyrkornas insats i kristenhetens gemensamma
liv. De ha nu utgivits i bokform och därmed blivit tillgängliga för den större allmänheten.
Alla äro de författade av framstående kyrkomän och kunna göra berättigade anspråk på
uppmärksamhet. Särskilt intresse tilldrager sia teckningen av Englands kyrka, författad av den
också såsom framstående medeltidsforskare bekante universitetsläraren och kyrkoherden i
Oxford Dr A. J. Carlyle. Biskop A. S. Poulsens tolkning av danskt kyrkoliv förtjänar också att
särskilt omnämnas. Märkligast är kanske dock teckningen av Islands kyrka för den rikedom
av nya informationer som där givas. I volymen Enig kristenhet går ärkebiskop Söderblom in
på arten av de nutida enhetssträvandena, så olika äldre tiders, men därför också innebärande
större utsikter till framgång. I samma volym påpekar professor Lehmann på ett ofta överraskande
sätt huru teologien icke minst i denna tid arbetat för kyrkans enhet.         E. M. R.

Lönroth, Elisabet. Gudsvittnen. Tavlor ur den kristna kyrkans historia.
D. 1, 2. Lb. 1919, 20. Cj.         4:75, 6:50.

Författarinnan, förut väl känd genom sitt arbete »Bibliska gestalter» (Grkat. u, s. 2), besitter en
god förmåga att giva liv och färg åt de personligheter hon skildrar. Man märker med hurudan kärlek
hon fördjupar sig i sitt ämne för att få fram en plastisk bild av de märkesmän, med vilka hon
sysselsatt sig. Särskilt i ett skolbibliotek torde ett arbete som detta ha sin givna plats. Det
kommer väl till pass t. ex. vid fortsättningsskolans undervisning, när man där vill giva
livsbilder ur den kristna kyrkans historia. Det lämpar sig också väl till högläsning. Än så länge
har författarinnan hämtat sitt material blott ur gamla tiden och medeltiden. Den första delen
börjar med Polykarpus och den andra slutar med Franciskus.         E. M. R.

Stave, Erik. Israel i helg och söcken. 1, 2. Lb. 1919. Ill. Cce.         à 11:—.

Till sina många arbeten om gamla testamentets värld har den flitige författaren fogat
ett nytt, likasom de föregående bärande vittne om utomordentlig gedigenhet och grundlighet i
författarens forskningsarbete. De många hopade detaljerna förläna framställningen stundom en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>