Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
viss torka, som kanske är oundviklig i ett arbete som detta, vilket ingående beskriver det heliga
landets kulturhistoria fram till Jesu tid, Israels privatliv, näringar, bostäder, klädedräkt,
familjeliv, umgängesliv o. s. v., vidare statslivet och kulten. Till bibelläsares tjänst är arbetet
utgivet, och förvisso skola dessa känna stor tacksamhet för den rika fond av upplysningar som
här räckas dem. Tillgodogörandet av arbetet i fråga underlättas i väsentlig mån av det rika
förträffliga illustrationsmaterialet. E. M. R.
Westman, Knut B[ernhard]. Reformationens genombrottsår i Sverige.
Diak. 1918. 462 s. Cjcb. 12:—.
Professor K. B. Westmans betydelsefulla arbete är avfattat i fullt vetenskaplig form men
tack vare hans förträffliga stil dock lättillgängligt. I en omfattande inledning redogöres såväl
för de allmänkyrkliga förutsättningarna för den svenska reformationen som för den svenska
kyrkan under slutet av medeltiden. Förhållandet mellan staten och kyrkan belyses. Klart
framhålles den roli, som kyrkans ledande personligheter spelade i striden mellan det
unionsvänliga och nationella partiet i, Sverige. Av ej mindre intresse är skildringen av kyrkans inre
liv och verksamhet, t. ex. av klostren, varvid förf. ganska utförligt behandlar Vadstenaklostret.
Lika litet som medeltidens kattet ska rörelser nådde vårt avlägsna land lika litet kom
humanismen att här spela någon roli, ehuru enstaka prelater såsom Strängnäsbiskopen Rogge och
framför allt Hemming Gadh i Italien påverkades av renässansbildningen. Sambandet mellan den
medeltida kyrkan och 1500-talet understrykes starkt av förf. De nya idéerna trängde först så
småningom igenom. Något avgörande brott med det förflutna har man svårt att se under
1520-talets tidigare år. Vid sidan av Gustav Vasa, Olavus Petri och den förfarne
kyrkopolitikern Laurentius Andræ framstår den myndige Hans Brask som en av huvudpersonerna. På
grundval av det rika aktmaterialet ger förf. en bred skildring av genombrottåren 1521—1527.
Gustav Vasas ingripanden i de kyrkliga förhållandena skildras liksom meningsbrytningarna med
påvedömet rörande valet av nya biskopar. De finansiella spörsmålen och deras utomordentligt
viktiga art, då kyrkan innehade en mycket stor procent av jordegendomar, belyses klart.
Gustav Vasas kyrkopolitik bestämdes av statliga, ej av religiösa motiv. Olavus Petris
förkunnelse och hans banbrytande skriftställarverksamhet behandlas ingaen.de. Hans olika skrifter
analyseras fint. I fråga om översättningen av nya testamentet uttalar sig förf. att den i allt
väsentligt är ett verk av Olavus Petri. Det stora avgörandet träffades på Västeråsriksdagen 1527.
Dess förhandlingar och tillkomsten av dess beslut skildras huvudsakligen i avslutning till den
av Tunberg framlagda åskådningen. Beslutens innebörd analyseras klart. Kyrkans
självständiga ställning hade brutits. Den lösning, man hade nått, var dock på många punkter
provisorisk. Gränserna för statens inflytande voro vaga. Kulten reformerades ej. På detta område
skedde förändringen först senare. Professor Westmans viktiga bok kan rekommenderas till alla
något större bibliotek. E. N—nn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
