Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Som redan antytts syssla flera av uppsatserna med svenska skolväsendets historia. Rektor
Almquist framhåller några särdrag, som han anser ha varit karakteristiska för den svenska
skolan. Rektor Westling ger en intressant belysning av motsättningarna i svensk skolpolitik
under 1800-talet, sådana dessa förkroppsligade sig i biskop Agardh och historieprofessorn och
statsrådet F. F. Carlson. Hans egen ståndpunkt framgår otvetydigt och direkt av slutorden:
»skollagar böra vara så frigivande och frigörande som möjligt». I ämne och syfte likartat med
Westlings uppsats, om än något mera principiellt betonat, är folkskolinspektör Nordlunds
inlägg »om statlig organisation och pedagogiskt reformarbete», som utmynnar i fordran: »först
och sist ett icke allt för snävt tilltaget mått av frihet». Rektor Dahlgren meddelar »några
randanteckningar till 1904 års läroverksreform», som äro av intresse icke endast därför att han
själv var en av medlemmarna i den stora kommitté, som förberedde nämnda reform, och som
bl. a. innehålla en väl avvägd jämförelse mellan läroverken fore och efter 1904. Av
skolhistoriskt intresse äro rektor Arcadius anteckningar om lärare och undervisning vid
Kristianstads högre elementarläroverk under 1860-talet. Föreläsningskonsulenten Lundahl slutligen
har i sina »Minnen från min första tid som mäster» givit en verkligt roande liten kulturbild
från östra Skåne för c. 50 år sedan.
Statsrådet Bergqvists egen lärargärning har väsentligen fallit inom kristendomsundervisningen,
och det är därför ganska naturligt att flera av uppsatserna behandla denna gren av skolans
arbete. Undervisningsrådet Nylund visar i en skildring av huru det kungl. cirkuläret den 12
maj 1865 ang. kristendomsundervisningen tillkom, både att de moderna reformsträvandena på
detta område äro äldre än från i går och huru segt motståndet varit. Rektor Anna Sörensen
belyser från en annan utgångspunkt en äldre tids reformförsök i en kritisk redogörelse för
P. A. Siljeströms 1871 utgivna lärobok Kristendomen enligt Kristus. Seminarielärare Sjöholm
berättar några roande och väl också lärorika erfarenheter, som han haft under sina försök att
göra den första kristendomsundervisningen personlig och levande.
Undervisningen i folkskolorna behandlas i övrigt från olika synpunkter i flera uppsatser.
Undervisningsrådet Bruce framhåller behovet av koncentration, och kanslirådet Franzén hävdar
sångens viktiga uppgift i folkskolan. Förra statsrådet Rydén pläderar för önskvärdheten och
möjligheten av att bereda plats åt engelskan i folkskolans läroplan.
Ett särskilt framhållande i denna tidskrift förtjänar fröken Gagners uppsats Bokens idé och
boken i skolan. Både negativt, genom kritik av det alltför vanliga »skaldemördandet» iskolans
litteraturläsning, och positivt genom de goda uppslag till dennas reformerande som förf.
meddelar, ger hon ett gott handtag åt biblioteksföreningens strävanden. Även N. O. Ekström har
i sin redan nämnda uppsats kommit in på biblioteksfrågor. I sammanhang med sitt betonande
av behovet av större rörelsefrihet för lärjungarnas olikartade individualiteter framhåller han
huru nödvändigt det är att läsrum inrättas i anslutning till skolbiblioteken samt att
studielitteratur och lämpliga uppslagsböcker anskaffas. F. H.
Eklund, J[ohan] A[lfred]. Till frågan om vårt folks bildning. Föredrag
Sv. kristl. studentrör. 1919. 173 s. (Sv. kristl, studentrör, skriftser. 93.) E. 4:—.
I denna volym har biskop Eklund sammanfört en del vid olika tillfällen hållna föredrag
närmast rörande skolan och med undervisningen sammanhängande frågor. Var och en som
känner till författaren — och det torde icke finnas många i vårt land som äro helt obekanta
med denna skarpt skurna profil i vårt offentliga liv —, vet att han alltid behandlar frågor som
äga det närvarande livets aktualitet. Och författarens sätt att behandla dem ger dem ökad
aktualitet för läsaren, denne må sedan instämma med honom eller icke. Bland ämnen, som i den
föreliggande samlingen upptagas, må nämnas skolan och andra samfundsformer, katekesundervisningen,
bibelkritiken, bibelns auktoritet, moralundervisningen, vårt folks arbetsduglighet. E. M. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
