Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rein, Th[iodolf]. Lärobok i den formella logiken. 4 uppl. A. B. 1919.
124 s. De. 3:50.
Reins lärobok har avgjorda förtjänster framför andra läroböcker i logik genom sin för
skolbruk väl avpassade form. Den skulle ha varit ännu mera rekommendabel, om förf. hade
slopat en del den av de ofruktbara aristoteliska regler, som nedtynga framför allt
slutledningsläran. Någon föreställning om det intensiva arbete, som bedrives i våra dagar på logikens
område och som beträffande omdömesläran och begreppsläran givit goda resultat, ger icke
Reins arbete. Men tyvärr lämna även övriga svenska läroböcker i logik, exempelvis Hans
Larssons och S. Almquists, åtskilligt övrigt att önska i detta avseende. M. J.
E. Uppfostran och undervisning.
Almquist, Sigfrid. Framtidens skola. Birkagården, Sthm 1920. 50 s.
(Förb. f. krist. samhällsl. 5.) Ea. 1:25
En utläggning av förbundets program i skolfrågan så som förf. tänker sig det förverkligat.
Den genomgående tanken, om man kan tala om en sådan, är att personligheten skall betyda
allt. Läraren skall vara en personlighet — lärdomsmeriter betyda nästan ingenting — som
patriarkaliskt skall leva med sina elever och utveckla deras personligheter. Folkskolan skall
vara bottenskola. Man får ofta intryck av att förf. endast kommer med hugskott, men boken
väcker i alla fall en hel del tankar. A. H—r.
Berg, Fridtjuv. Nutidsfrågor på uppfostrans område. Några inlägg i svensk
pedagogik och skolpolitik. [1—3.] Lst. 1911, 18, 19. (Pedagog, skr. 55, 86,
87.) Eacb. (1) 1:50, (2) 2:—, (3) 2:—.
Tidskriftsartiklar och föredrag åren 1882—95. Alla artiklarna äro genomträngda av
författarens ädla personlighet och burna av en brinnande hänförelse för folkskolan och dess
utveckling. Böra läsas av dem som intressera sig för vår tids folkskola, särskilt bottenskolefrågan,
och av alla som vilja lara känna Fr. Bergs helgjutna personlighet och hans arbete för sitt land
och sitt folk.
I det andra häftet har kanslirådet J. Franzén givit en kort biografi och karakteristik av
lärarpersonligheten Fr. Berg. A. H—r.
Bergqvist, Bengt J:son. Till Bengt J:son Bergqvist. Den 5 oktober 1920.
Gle. 1920. 343 s. Portr. E. 25:—.
Det är något över ett trettiotal personer som lämnat bidrag till den festskrift, varmed statsrådet
Bergqvist hyllades på sin sextioårsdag. Så gott som alla intaga eller ha intagit ledande
ställningar inom skolväsendet i vårt land. Och festskriften ger ett intressant och mångsidigt
uttryck för problem av såväl mera allmänt principiell som mera detalj-organisatorisk art, som
för närvarande äro uppe inom den svenska skolvärlden. Dessutom innehåller den flera bidrag
till pedagogikens och undervisningsväsendets historia, alla utom ett (professor Herners
framställning av undervisningen i Israel) avseende svenska förhållanden. I slutet lämnas en
förteckning på tryckta skrifter av Bengt J:son Bergqvist.
Att här räkna upp alla uppsatserna tillåter ej det begränsade utrymmet. Endast några få
kunna nämnas. Skolans uppgifter i den nu pågående ekonomiska och sociala omvälvningen
behandlas av undervisningsrådet Fredriksson i en uppsats, som går direkt in på ett av
nutidens svåraste sociala problem. Förf. tror ej på något hastigt verkande socialt universalmedel,
men han anser att skolan bör och kan göra mycket både när det gäller lärjungarnas inriktande
på de levnadsbanor deras begåvning lämpar dem för och i fråga om rättvisare värdesättning
av de olika arbetsuppgifternas betydelse. Undervisningens individualisering i största möjliga
utsträckning, vad som i detta avseende åtgjorts i utlandet och vad som bör göras i fråga om
vårt eget skolväsende, är föremål för en längre utredning av N. O. Ekström. Det är ganska
långt gående förslag han framställer (friare flyttning o. s. v.), och de som äro mera betänksamt
lagda skola nog med större sympati taga del av rektor Nordfelts spirituellt och personligt
skrivna »funderingar om teori och praktik vid ungdomens behandlings en uppsats som ger
uttryck åt ett säkert mycket nyttigt slag av kritisk konservatism.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Jan 20 22:48:02 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1921/0039.html
